Herr talman! Vi måste väl kunna diskutera vad vi tycker olika om. Jag ställde bara en självklar motfråga. Ni har varit med på varje steg av de saker som vi har gjort utanför ordinarie budget. Ni har inte protesterat mot en enda. Ni vill höja skatten medan vi vill sänka den – där tycker vi olika men inte i de andra frågorna.

Nu kommer ni i efterhand och verkar plötsligt mycket bekymrade över detta. Varför då? Därför ställde jag den ganska rimliga frågan om ni har ångrat er när det gäller Ukraina och försvarssatsningarna. Eller är det bara så, vilket jag faktiskt tror, att ni inte gillar att vi har sänkt skatten för hårt arbetande människor så att de har en chans att klara sig efter många år av lågkonjunktur och hög inflation? Nu vill ni egentligen höja skatten, men det vill ni inte säga.

Annars tycker vi bara olika om politikens inriktning. Det kan jag leva med, och jag har respekt för att ni tycker annorlunda. Men nu kommer ni i efterhand med helt andra synpunkter än vad ni har haft tidigare. Jag begriper bara inte varför.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.