Herr talman! Jag vet inte hur meningsfullt det är att stå i riksdagens talarstol och kasta grova beskyllningar, förolämpningar och kränkande ord mot varandra. Vänsterpartister kanske gillar sådant. Jag tänker inte kontra med ledamotens ansvar för kommunismens brott i världshistorien.

Så där gör man inte i Sveriges riksdag. Här har vi en anständig ton mot varandra. Vi kan tycka olika, och vi kan diskutera det, men jag tänker inte svara på frågor som bara är till för att uttrycka missaktning och kränkning.

(Applåder)