Fru talman! Det finanspolitiska ramverket är en av hörnstenarna i svensk ekonomisk politik. Det har tjänat Sverige väl och gett oss ordning i statsfinanserna, stabilitet i kriser och ett internationellt förtroende som många länder avundas.

Men ett ramverk är aldrig starkare än sin förmåga att möta verkligheten, och verkligheten förändras. Vi har ett annat säkerhetsläge i Europa och en klimatkris som fördjupas. De investeringar som krävs för att ställa om vårt samhälle är historiskt stora.

Det är intressant att vi tidigare i dag pratat om Finanspolitiska rådets rapport – lägligt inför den här debatten. Rådet gör, som alltid, ett gediget arbete. De påminner oss om vikten av långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna, värnar ramverkets trovärdighet och lyfter behovet av transparens och tydlighet. Det är bra och viktigt. Det borde regeringen också göra.

I stället ser vi det motsatta. Man låtsas att man vill ha ett balansmål och slår på stora trumman för det, men man driver en ekonomisk politik för underskott. Dessutom lånar man till skattesänkningar för rika. Regeringen tömmer statens finanser och gör slut på reformutrymmet för att man prioriterar skattesänkningar för dem som redan har. Regeringen skapar det största underskottet på 30 år, samtidigt som barnfattigdomen ökar och underhållsskulden i järnvägen skenar. Det är dåligt. Men finanspolitiken handlar inte bara om att hålla igen utan också om att investera rätt.

Fru talman! Miljöpartiet står bakom ett starkt finanspolitiskt ramverk. Vi värnar förutsägbarheten, förtroendet och transparensen det ger, liksom möjligheterna att föra en öppen diskussion om målnivåer och investeringar. Därför är det positivt att vi nu har den här debatten.

Vi måste tänka större inför framtiden. Det är inte bara den nödvändiga upprustningen av försvaret som kräver mer av oss framåt. Vi ser redan nu hur kostnaderna för klimatförändringarna ökar för varje år, när extremväder slår ut infrastruktur och när energisystem måste byggas om. Då kan vi inte låtsas som att varje investering är en kostnad som ska pressas ned här och nu. Vissa investeringar är nödvändiga för att undvika mycket större kostnader i framtiden. Det gäller inte minst klimatinvesteringar. Detta har Finanspolitiska rådet också påpekat tidigare.

Fru talman! Finanspolitiska rådet lyfter vikten av tydlighet i redovisningen av finanspolitiken, och det är bra. De lyfter också att det är skillnad på att låna till konsumtion, som den här regeringen nu gör, och till att investera i framtidens samhälle, som vi vill göra. När vi bygger ut fossilfri energi, stärker järnvägen, energieffektiviserar bostäder och klimatsäkrar vår infrastruktur investerar vi i Sveriges konkurrenskraft. Det minskar framtida kostnader, skapar jobb och ger ekonomisk utveckling. Det gör också våra offentliga finanser mer hållbara på sikt, inte mindre.

Ett finanspolitiskt ramverk måste kunna skilja på kortsiktig konsumtion och långsiktiga investeringar. Här tycker vi att ramverket borde utvecklas. Vi har länge påpekat att det behövs stora investeringar i klimatomställningen och det snabbt. Därför behöver vi under en begränsad tid låna pengar till just det: väl definierade och samhällsekonomiskt effektiva investeringar för klimatsäkring av Sverige. Till det har nästan alla andra partier sagt nej. Man säger sig vilja ha ett balansmål. Men nu ser vi hur regeringen underminerar ramverket i stället för att ta ansvar för statsfinanserna.

Ramverket förtjänar bättre. Risken för urholkning handlar inte om att Sverige skulle investera för mycket i omställningen. Den största risken är politisk kortsiktighet. När regeringen gång på gång använder kreativa budgetlösningar och otydlig redovisning försvagas transparensen. När man samtidigt underinvesterar i det som bygger långsiktig tillväxt – grön baskraft, klimat, infrastruktur – riskerar vi både ekonomin och ramverkets legitimitet.

Finanspolitiska rådet efterlyser tydlighet, och det gör vi också. Men tydlighet handlar inte bara om siffror utan också om riktning. Vilket samhälle bygger vi? Vilken ekonomi rustar vi för? Vilka kostnader skjuter vi på framtiden?

Miljöpartiet vill se ett fortsatt starkt finanspolitiskt ramverk, men det ska vara anpassat för dagens verklighet. Vi vill att Sverige ska ha fortsatt starka offentliga finanser. Vi vill tydligare möjliggöra strategiska investeringar i klimatomställning, för det stärker ekonomins långsiktiga hållbarhet. Vi vill också utveckla transparensen vad gäller klimatrelaterade risker och investeringar i budgetprocessen.

Klimatkrisen utgör också en finanspolitisk risk. Då måste vi säkerställa att ramverket används för stabilitet och inte som en ursäkt för passivitet när Sverige behöver investeringar. Ett uppdaterat ramverk ska kombinera ordning och reda med handlingskraft för framtiden.

Fru talman! Sverige är ett av världens rikaste och stabilaste länder. Det är ingen slump, utan det är resultatet av ansvarsfull ekonomisk politik. Men det vi ser nu är en högerregering som gör som de flesta högerregeringar före denna: Man sänker skatten, mest för de rika, och urholkar både framtidstron och finanserna. Detta har skadat Sveriges ekonomiska förtroende, ökat barnfattigdomen, förlängt lågkonjunkturen och gjort fler arbetslösa.

I stället behövs en ekonomisk politik som stärker Sverige och ekonomin framåt. Det handlar om att investera klokt, att förebygga risker och att bygga ett samhälle som håller.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)