Fru talman! Det finanspolitiska ramverket kom till efter den djupa ekonomiska kris som Sverige genomgick i början av 90-talet. För att säkerställa långsiktigt hållbara finanser och öka trovärdigheten infördes det finanspolitiska ramverket.

I syfte att se över ramverket, vilket görs varannan mandatperiod, tillsattes i november 2023 en parlamentarisk kommitté för att se över nivån på målet för den offentliga sektorns sparande.

Nuvarande överskottsmål ersätts från och med 2027 med ett balansmål. Det är en förändring som sex av åtta av riksdagens partier, inklusive Sverigedemokraterna, står bakom.

I skrivelsen som vi debatterar i dag gör regeringen en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket. Denna skrivelse fungerar som en uppförandekod och bidrar till att öka transparensen och förtroendet för grundpelaren i den ekonomiska politiken.

Fru talman! Sverige har starka offentliga finanser. En Maastrichtskuld på 33 procent gör Sverige till ett av de EU-länder som har lägst offentlig skuldsättning, en bra bit under EU-snittet på 82 procent och Greklands, Italiens och Frankrikes toppnoteringar på 120–150 procent av bnp.

När Sverigedemokraterna och regeringen tog över 2022 hade Sverige en inflation på 9,7 procent. I dag ligger den på 2 procent. Att städa undan denna inflation har tagit några år, och det har endast varit möjligt genom en ansvarstagande ekonomisk politik som inte eldat på inflationen eller försvårat Riksbankens uppdrag.

Den lägre inflationen har möjliggjort ett flertal räntesänkningar från Riksbanken, vilket nu ger hushåll med lån större utrymme för konsumtion och våra företag möjlighet att investera och skapa fler jobb.

Vi såg reallöneökningar på 3 procent förra året. Enligt prognosen landar de på 3,2 procent i år, vilket i så fall gör 2026 till ett rekordår för löntagarnas köpkraft. Det blir i så fall året med den högsta löneökningstakten sedan 2009.

Samtidigt har Sverigedemokraterna och regeringen satsat för att investera Sverige ur den utdragna lågkonjunktur som är en följd av ett exceptionellt omvärldsläge med pandemi, krig, energikris och sedermera handelskrig.

Vi har satt upp förutsättningarna för stark tillväxt i år. Konjunkturinstitutet och SCB bedömer att den ligger på 2,8 respektive 3 procent, det vill säga i Europas absoluta toppskikt. En ekonomisk politik som får bnp att växa gör också, allt annat lika, att skuldkvoten faller.

Detta har endast varit möjligt genom understöd från politiken i inflationsbekämpningen och en ansvarsfull ekonomisk politik. Låg offentlig skuldsättning och goda marginaler till stabilitets- och tillväxtpaktens gränsvärden – allt detta tillsammans har gett Sverigedemokraterna och regeringen handlingsutrymme att genomföra absolut nödvändiga satsningar, som nu kommer hushållen till del efter ett par tuffa år. Det handlar om lägre bränslepriser, halverad matmoms, det största jobbskatteavdraget under mandatperioden, sänkt elskatt och lägre förskoleavgifter. Allt som allt ger detta en vanlig barnfamilj över 5 000 kronor extra i månaden.

Fru talman! Samtidigt som vi genomför nödvändiga satsningar och reformer för hushållen stärker vi också det svenska försvaret. Detta är en existentiell nödvändighet som Sverigedemokraterna pekat på sedan dag ett i Sveriges riksdag.

Den ryska invasionen av Ukraina har exponerat den naivitet som präglade svensk försvarsdebatt fram till februari 2022. Den blottlade två saker: för det första att omvärlden hade underskattat det ryska hotet mot väst och dess vilja att ta mycket stora risker, för det andra att svenskt försvar varit underfinansierat under alldeles för lång tid.

I och med dessa två krisinsikter, som hela det politiska spektrumet numera är införstått med, har vi bred politisk samsyn i svensk politik kring Ukraina och svenskt försvar. Det är bra. Vi har nått en blocköverskridande överenskommelse i Sveriges riksdag om att lånefinansiera nya försvarsutgifter och stödet till Ukraina, en existentiell nödvändighet i syfte att skydda överlevnaden av den ukrainska nationen och i förlängningen Europa och Sverige.

(Applåder)