Protokoll 2025/26:74 Torsdagen den 19 februari

ärendedebatt / Förbättrat regelverk om beskattning av skog
Anf. 122 Anders Ekegren (L)

Herr talman! Timmen är sen, och det blir allt färre i lokalen. Men så är det väl när klockan har passerat 18.

I dag ska vi diskutera skog och skatter. Det är inte så vanligt. Skogens betydelse för Sverige är underskattad. Den politiska diskussionen handlar många gånger om techbranschen, fordonsindustrin och, på senare tid, försvarsindustrin.

Skogen är viktig för att hela landet ska leva. Skogen finns i stor omfattning i de flesta delarna av landet och sysselsätter fortfarande många människor. Skogen har ett högt förädlingsvärde inom Sverige och ger landet stora exportinkomster.

Skogsindustrin är dock under förändring, för det är knappast tidningspapper som är framtidsindustrin. Kopplingen till nya bränslen och husbyggen i trä är däremot en viktig del av framtiden. Skogen är en viktig del av den gröna omställningen.

Skogen har även betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och människans välbefinnande. Den fungerar som en naturlig kolsänka, den renar luft och vatten och den skyddar mot erosion och extrema väderhändelser.

Herr talman! Det finns över 300 000 enskilda skogsägare i Sverige, och för dem är dagens beslut viktigt. Skogsbruket måste fungera för den enskilda skogsbrukaren. Det är dessa personer som dagens debatt borde handla om.

För oss liberaler är äganderätten viktig. Många skogsägare har ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig över generationer. När jag hade ett torp i Bohuslän hade jag en bonde till granne vars förfäder hade brukat jorden och skogen i min närhet sedan 1600-talet. Då tänker man långsiktigt. Det är viktigt att vi har tilltro till skogsägarnas förmåga att sköta sin skog. Det är för dessa personer som vi ska förbättra regelverket om beskattning av skog.

Herr talman! I propositionen föreslås därför ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångsersättning. Naturvårdsersättning ska kunna periodiseras. Lagstiftningen ska anpassas till EU-rätten, vilket innebär att skogskonton ska kunna tillhandhållas av utländskt kreditinstitut.

När jag har läst igenom betänkandet och de synpunkter som kommer från oppositionspartierna uppfattar jag att det finns en stor samsyn om de stora dragen i reformen. Man är överens om att förändringarna behöver genomföras, men det finns förslag på förändringar när det gäller enskildheter.

Jag bedömer dock att regeringens proposition är väl avvägd och ett steg i rätt riktning. Liberalerna kan därför ställa sig bakom utskottets betänkande, och jag yrkar bifall till förslaget.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)