Herr talman! Ett förbättrat regelverk för beskattning av skog är vad vi talar om i dag. Det är en väldigt viktig fråga för oss kristdemokrater.

Herr talman! Utgångspunkten måste vara tydlig. De som äger skogen och marken ska också ha förfoganderätt och kunna använda den som man vill i framtiden. De ska mötas av rimliga och rättvisa skatteregler.

När staten beslutar om alla framtidsupplåtelser, eller inlösen för naturvårdande ändamål, är det ett uttryck för ett gemensamt samhällsintresse.

Det är samtidigt en betydande inskränkning i den enskildes äganderätt. Då måste också beskattningen vara utformad så att den inte i praktiken straffar den markägare som bidrar till att bevara svensk biologisk mångfald och värdefull natur.

Regeringen föreslår en särskild ersättningsfond för naturvårdsmark med upp till tio år för att återinvestera i ny mark. Det är en klok och realistisk lösning. Tio år ger en rimlig handlingsfrihet utan att systemet blir öppet och otydligt.

Syftet är klart. Ersättningen ska kunna återinvesteras. Den starka långsiktigheten i svenskt skogsbruk ger trygghet i en situation som ofta är både ekonomiskt och känslomässigt krävande för den enskilde.

Att avdrag inte ska vara beroende av motsvarande bokföringsmässiga avsättning är också en förenkling som minskar den onödiga administrationen.

Herr talman! En viktig del i propositionen är införandet av ett naturvårdskonto för ersättning för naturvårdsavtal som löper i minst fem år. Ersättningar från naturvårdsavtal kan uppgå till betydande belopp, i genomsnitt 225 000–250 000 kronor enligt Skatteverket. För en enskild näringsidkare kan det innebära en kraftig progressiv beskattning det år ersättningen betalas ut. Det är varken rimligt eller rättvist.

Genom att möjliggöra avsättning av upp till 90 procent av ersättningen och periodisering över upp till tio år skapas en ordning som motsvarar reglerna för skogskonto. Det ger stabilitet, förutsägbarhet och en mer proportionerlig beskattning.

Att varje naturvårdsavtal ska knytas till ett eget naturvårdskonto är dessutom en väldigt klok lösning, inte minst vid generationsskiften. Det skapar tydlighet om vilka medel som hör till vilket avtal och minskar risken för framtida tvister eller oklarheter.

Herr talman! Propositionen innehåller också en viktig anpassning till EU-rätten. Möjligheten till skogsavdrag för fastigheter inom EES stärker likabehandling och minskar risken för rättsliga konflikter.

Det behövs en balans mellan förenkling och kontroll. Det är en styrka i propositionen att den både förenklar och stärker systemet. För Kristdemokraterna är detta ett uttryck för en politik som förenar ansvar för miljön med respekt för äganderätten. Vi ser gärna biologisk mångfald. Vi ska skydda värdefull natur. Men vi ska göra det på ett sätt som är rättvist mot dem som äger och brukar marken.

Herr talman! Låt mig utveckla några ytterligare delar av propositionen som rör beskattning av ersättning för naturvårdsavtal och intrångsersättning.

Det finns få branscher, om ens någon bransch, som skogsnäringen där horisonten för arbetet är längre. När andra planerar för nästa säsong planerar skogsägaren för nästa generation. Det tar den tid det tar att plantera ett träd och att se det växa till dess det blir dags för avverkning.

Att en skogsägare skulle kunna få balansera sin ekonomi mer långsiktigt med hjälp av ett naturvårdskonto tycker vi kristdemokrater är ett gott förslag. Naturvårdsavtal skiljer sig från formellt områdesskydd enligt miljöbalken. Det är tidsbaserade utnyttjanderätter som kan löpa i som längst 50 år. Ersättningen betalas i normalfallet ut som ett engångsbelopp vid avtalets tecknande och beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Herr talman! Problemet är att dagens regler innebär att ersättningen i många fall tas upp till beskattning i sin helhet när den erhålls, detta trots att avtalet kan löpa under flera decennier. Det skapar en beskattning som inte står i proportion till avtalets faktiska ekonomiska innebörd över tid. Det är just denna obalans som naturvårdskontot nu adresserar. Genom möjlighet till periodisering över upp till tio år minskas effekten av den progressiva beskattningen och systemet blir mer rättvist. Det stärker incitamenten att frivilligt ingå naturvårdsavtal, vilket är centralt om vi menar allvar med frivillighet som grund för naturvården.

Herr talman! För mig som kristdemokrat är viktigt att komma ihåg den större bilden. Svensk skogspolitik bygger på en balans mellan produktion och miljöhänsyn. För att denna balans ska fungera krävs förtroende mellan staten och markägarna. Om beskattningen upplevs som oförutsägbar eller oskäligt hård riskerar viljan att frivilligt avsätta mark för naturvård att minska.

Genom propositionen skapas en bättre möjlighet för markägare till återinvesteringar. Det blir en rimligare periodisering av ersättningar och ökad rättssäkerhet, framför allt vid generationsskifte. Det blir också en anpassning till EU-rätten. Dessutom stärks kontrollen genom tydliga uppgiftsskyldigheter. Detta är en reform som stärker både naturvården och äganderätten.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att hållbar naturvård måste bygga på ansvar, frivillighet och respekt för den enskildes rätt. Denna proposition är ett steg i just den riktningen.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.