Herr talman! Jag ska faktiskt börja med att ge en eloge till Daniel Bäckström, som jag tyckte gav den här kammaren lite andra perspektiv. Många tal vet man ju redan vad de kommer att handla om, men jag tyckte att Daniel Bäckström breddade den här debatten på ett bra och trevligt sätt.

Herr talman! Under den förra regeringen genomled hushåll och företag en omfattande inflation – av tvåsiffriga mått – och kraftiga ränteökningar, som den nuvarande regeringen har bekämpat. Nu är inflationen i nivå med inflationsmålet, och nu får alla låntagare en räntenivå som är mycket lägre än tidigare. Till detta kommer skattesänkningar inom olika områden. Det är sänkning av elskatten och fler skatter, som har nämnts här. Hushållens ekonomi har stärkts, och nu kommer vi att stärka hushållens ekonomi ytterligare.

Jag tänkte faktiskt inte prata någonting om kärnkraft i dag, för jag är ibland ganska irriterad på att de här debatterna kan handla om precis vad som helst. Det skulle inte förvåna mig om nästa debatt om skogen handlar om hur vi ska se till att skogen börjar växa på Island. Det är fullt möjligt i den här kammaren. Men anledningen till att vi har de höga elpriserna är precis det som Jimmy Ståhl sa tidigare. Det fanns någonting som hette effektskatt på kärnkraft. Den höjdes jättemycket, framför allt från 2015 och framåt. Man kan se i olika utredningar att en tredjedel av kostnaderna utgjordes av den här effektskatten. Det gjorde att det helt enkelt blev olönsamt att driva kärnkraften vidare. Men det är visst en känslig fråga.

På finansutskottets öppna sammanträde i tisdags om utvärderingen av Riksbankens penningpolitik svarade professor Lars Calmfors på en direkt fråga från mig: Att Riksbanken höjde räntan från 3,5 procent till 4 procent och låg kvar på denna nivå för länge innebar att man faktiskt förlängde lågkonjunkturen, och det har medfört ett bnp-tapp på 0,5 procent.

Herr talman! Tidöpartierna har därför enats om att genomföra en tillfällig sänkning av momsen på mat från 12 procent till 6 procent under perioden från den 1 april 2026 till den 31 december 2027. Det behövs för att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme och inte minst för att stimulera den svenska ekonomin. Man kan alltid diskutera vilka åtgärder som ska vidtas. Fördelen med en sänkning av momsen på mat är att alla medborgare får nytta av åtgärden och inte bara de som kör en Tesla.

Vi verkar vara väldigt överens i den här kammaren om att det är väldigt viktigt att man kontrollerar att den här momssänkningen faktiskt genomförs fullt ut. Matpriskommissionen kommer därför att ha en viktig roll, och min bedömning är att livsmedelsindustrin står under stor press från medborgare, medier och riksdagspolitiker, som givetvis kommer att se att den här momssänkningen går igenom.

Hade det funnits alternativ? Ja, ett alternativ hade kunnat vara skattesänkningar. Det har genomförts tidigare. En Tidökollega sa till mig: När vi gjorde det passade en del S-styrda kommuner och regioner på att höja skatten för medborgarna, vilket medförde att de inte fick lika mycket som det var tänkt. Det blev inte den effekt som man hade tänkt. En del som bodde i fel kommun eller fel region blev helt enkelt blåsta.

Därför är det givetvis viktigt att kontroller av matpriskommission, pensionärsorganisationer, medier och andra som är intresserade av frågorna leder till en effektiv bevakning.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 februari.)