Herr talman! Det är sannerligen valrörelse nu; det märker man.

Det var väldigt mycket i Morgan Johanssons anförande om vad han inte tycker om med regeringens politik. Precis som min kollega hörde jag dock inte mycket om vad Socialdemokraterna själva vill. Det är kanske inte så konstigt.

Vi får väl ändå betrakta Morgan Johansson som Socialdemokraternas utrikesministerkandidat. Det är sannerligen ingen lätt uppgift att samla vänstersidan när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Vänsterpartiet och Miljöpartiet sätter käppar i hjulen för EU:s handelsavtal med Mercosurländerna i Sydamerika. Halva Morgan Johanssons så kallade regeringsunderlag sa nej till att Sverige skulle gå med i Nato. Vänsterpartiet vill säga upp DCA-avtalet med USA, vilket jag vet att Morgan Johansson inte vill.

Sverige behöver en utrikes- och säkerhetspolitik som stärker samarbetet med grannländer och inte negligerar dem. Vi behöver en utrikes- och säkerhetspolitik som stärker Sveriges och Europas ekonomi och försvar i stället för att bakbinda oss och göra oss svagare.

Detta är vi överens om på vår sida av politiken. Sverige har inte råd med en vänstersväng i utrikespolitiken som blockerar handelsavtal och samarbeten för att göra Sverige säkrare.

Jag har tre frågor till Morgan Johansson.

För det första: Hur ska han få ihop ett lag som vill göra Sverige osäkrare och fattigare?

För det andra: Har Morgan Johansson ens talat med Mette Frederiksen? De har visat enorm tacksamhet för det stöd som vi har visat dem. Vi har kalibrerat tonläget exakt efter vad de vill.

För det tredje: Vilka skatter tänker Morgan Johansson egentligen att han ska höja för vanliga, hårt arbetande människor för att finansiera den mycket expansiva givarpolitik som han precis gav uttryck för?