Herr talman! Vi lever i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Den världsordning som har byggt på samarbete, öppenhet och respekt för internationell rätt utmanas både från öst och från väst. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är det tydligaste och brutalaste exemplet. Men världsordningen utmanas också på ett uppkäftigt sätt från väst, där USA verkar fortsätta att minska sitt engagemang för europeisk säkerhet. Kriget i Ukraina är existentiellt för oss, men det är det inte för USA.

Svaret på hoten från både öst och väst är varje gång ett enat och starkt Europa. För varje centimeter som fronten pressas västerut i Ukraina flyttas fronten en centimeter närmare våra egna hem. Hur detta krig slutar kommer att förändra vår kontinent för generationer framåt. Låt oss vara klarsynta: Dröjsmål är farligt. Varje tvekan, varje försening och varje försök att normalisera aggressionen riskerar att ge Ryssland andrum för att stärka sina arsenaler.

Fredsförhandlingarna gav ett eldupphör mot energikällor i Ukraina. När kylan sedan slog till samtidigt som vapenvilan var över fullkomligen öste Ryssland missiler och drönare mot civilbefolkningen. Det här är omänskligt, vidrigt och oacceptabelt, och för detta ska Ryssland få betala. Någon gång i framtiden kommer vi att se tillbaka och fråga oss varför västvärlden tolererade förhalning och tomma hot så länge. Den insikten måste vägleda oss nu.

Hittills har Putin misslyckats med allt som Ryssland företagit sig. Putin ville kallblodigt mörda president Zelenskyj och hans regering och ta över Ukraina på tre dagar. På tisdag går kriget in på det femte året – totalt är det tolv. Ukraina står fortfarande stolt och starkt. Det är ett stort misslyckande för Putin.

Putin ville splittra väst med kriget. Men Europa har aldrig stått mer enat. Den här riksdagen har aldrig varit mer enad i stödet till Ukraina. Och Ukraina är på väg in i EU. Det här är ett gigantiskt politiskt misstag för Putin.

Putin ville också försvaga Nato. Men Nato blev större och starkare, med Finland och Sverige som medlemmar. Sverige är nu tryggare, och vår försvarsmakt är större, starkare och farligare. Det här är ett enormt politiskt misslyckande för Putin.

Rysslands mål är inte bara territorium. Målet är politisk underkastelse, inte bara för Ukraina utan även för Washington och för Nato. Därför måste svaret vara det motsatta: mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland. Sanktionerna måste öka, sekundärsanktionerna verkställas och skuggflottans rörlighet stoppas.

Sveriges stöd till Ukraina uppgår nu till cirka 114 miljarder kronor. Det här är inte välgörenhet. Det är en moralisk plikt och en investering i vår egen säkerhet. Ukraina är i dag en säkerhetsproducent för Europa. De försvarar inte bara sin frihet. Vi ska hjälpa dem så länge det krävs, för deras säkerhet är vår.

Herr talman! Vi står starka därför att vi har valt att stå enade. Sveriges medlemskap i Nato gör vårt land säkrare tillsammans med 31 allierade. Vår försvarsmakt är starkare och farligare. Regeringens utrikespolitiska deklaration för 2026 är tydlig: Stödet till Ukraina är vår främsta uppgift, och vi ska stärka samarbetet inom säkerhet och handel.

Det här är prövningens tid, herr talman, men det är också en tid för ledarskap och hoppfullhet. Ryssland ska stoppas. Ukraina ska segra. Så – och enbart så – säkrar vi en hållbar fred i Europa.

(Applåder)

Den utrikespolitiska debatten var härmed avslutad.