Fru talman! Vi debatterar utrikespolitik i ett historiskt skifte. Den regelbaserade världsordningen utmanas, auktoritära krafter flyttar fram sina positioner och rättigheter som det har tagit generationer att vinna ifrågasätts och attackeras. Det gäller kvinnors och flickors rättigheter, det gäller hbtqi-personers rättigheter och det gäller religiösa och etniska minoriteters rättigheter.
Det här är en del av en auktoritär och extremt konservativ våg. Det är en del av en politisk rörelse som är organiserad och väldigt strategisk i sina ambitioner att vrida tillbaka klockan.
I ett sådant läge krävs ledarskap. Då krävs länder som står stadigt när det blåser och som orkar försvara värderingar när de utmanas. Sverige ska vara ett sådant land.
Fru talman! Vi måste tala klarspråk om utvecklingen här hemma. Efter snart fyra år med Tidölagets inriktning, och utan den feministiska utrikespolitiken, är bokslutet för jämställdheten i svensk utrikes- och biståndspolitik både tydligt och nedslående. Andelen bistånd med jämställdhet som prioritet är den lägsta på över 25 år. Stödet till UN Women och FN:s befolkningsfond UNFPA, med avgörande arbete inom SRHR, har kraftigt ändrats från år till år.
Nedskärningar inom biståndet tvingar kvinnorättsorganisationer världen över att skära ned. I detta nu tvingas kvinnorättsorganisationer som har kunnat räkna med Sveriges stöd – till exempel på västra Balkan, i Sveriges närområde – att säga upp personal. Detta sker trots att de står i fronten mot rysk påverkan och för reformer som gör att länder kan komma närmare EU och arbeta för ökad jämställdhet i sina samhällen.
Sverige är inte längre en global ledare på det här området. Regeringen lever i bästa fall på andras meriter. När motståndet mot flickors och kvinnors rättigheter ökar globalt borde Sverige prioritera jämställdhet ännu högre – inte nedprioritera det. Jämställdhet är i grunden också en fråga om och en förutsättning för säkerhet, utveckling och fred.
Fru talman! Vi socialdemokrater väljer en annan väg. Vi har uppdaterat vår utvecklingspolitik i dialog med över 80 civilsamhällesorganisationer och experter. Vår utgångspunkt är tydlig. Utvecklingssamarbete är en del av vår säkerhetspolitik och en investering i gemensam säkerhet. Investeringar i en värld med mindre fattigdom, starkare demokratiska institutioner och ökad jämställdhet är också investeringar i en stabilare och säkrare värld, även för oss i Sverige.
Vi vill att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra utvecklingssamarbetet. Vi vill att svenskt bistånd ska bidra till ökad jämställdhet – den nedåtgående trenden på det här området måste brytas. Vi vill att stödet till kvinnorättsorganisationer och civilsamhälle stärks. Vi vill att Sverige ska kraftsamla tillsammans med likasinnade länder och vara en tydlig global röst för SRHR när detta attackeras världen över. Vi vill att agendan för kvinnor, fred och säkerhet prioriteras. Det handlar om politiskt innehåll, prioriteringar och resurser.
Fru talman! Med fyra år kvar behöver Agenda 2030-arbetet sättas i centrum. De globala målen är inte bara en utvecklingsagenda utan också en stabiliseringsagenda. När fattigdomen och ojämlikheten ökar tilltar också konflikterna. När klimatkrisen accelererar ökar både migrationen och osäkerheten.
Fru talman! Klimatkrisen är vår tids ödesfråga. Den driver konflikter och fattigdom, och den slår hårdast mot dem som redan är mest utsatta. Sverige behöver vara en stark röst för en rättvis klimatomställning och klimatfinansiering till de allra mest sårbara länderna.
I en tid när krig också förs mot naturen – Rysslands agerande i Ukraina är ett tydligt exempel på detta – måste straffriheten bekämpas och ansvarsutkrävandet stärkas. Storskalig förstörelse av natur och ekosystem – ekocid – måste erkännas som ett brott mot internationell rätt.
Fru talman! Det här är en tid då demokratier måste hålla ihop. Det är en tid då stödet till demokratiska institutioner, fria medier och civilsamhälle är avgörande för vår framtid. Då är kampen för kvinnors och minoriteters rättigheter också en del av kampen för fred och säkerhet. Det kräver uthållighet, starka partnerskap och politiskt mod.
Sverige kan inte backa från kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi måste göra tvärtom. Vi måste stå stadigare, agera tydligare och ge stöd till jämställdhet, demokrati och utveckling.
Det handlar inte om idealism. Det handlar om att investera i en stabilare och säkrare värld. Det är en investering också i vår egen säkerhet.
(Applåder)