Herr talman! Det är, som andra varit inne på, inget litet område som det här betänkandet täcker in. Jag har vid många tillfällen när jag har läst det blivit förvånad eller glatt överraskad över områden som jag kanske inte tänkt på.

I grund och botten är detta relativt okontroversiella frågor om den infrastruktur som får vårt samhälle att fungera. Men det finns några med lite mer abstrakta lager som speglar hur vi ser på detta samhälle, hur vi vill att det ska fungera och vem som ska ha vilka förutsättningar, antingen för att jämna ut skillnader eller för att förstärka dem. Där går i vissa fall våra åsikter isär.

Låt mig ändå börja med beredskapen. Samhället är i allt större utsträckning beroende av fungerande internet och telefoni. En robust digital infrastruktur är avgörande för vårt samhälles motståndskraft och gör det också svårare att angripa samhällets stabilitet.

Jag och Miljöpartiet menar därför att beredskapsavgifterna, det vill säga de avgifter på runt en tia i månaden som tas ut på elräkningen, bör anpassas så att mer resurser kan avsättas för att göra även internet mera robust genom offentlig-privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och PTS.

Jag vill understryka betydelsen av att den digitala infrastrukturen fungerar i hela landet och att uppkopplingen är robust och säker. Fiber och snabbt mobilnät bör byggas ut i hela Sverige, och staten behöver ta ett ökat ansvar för finansieringen av utbyggnaden i glesbygd.

Sverige har varit världsledande när det gäller tillgång till internetuppkoppling, men jag kan tyvärr konstatera att ett område som är eftersatt är uppkopplingen på tågen. Att resa med tåg borde självklart ha den stora fördelen att det ska gå att kombinera med arbete, ofta digitalt, underhållning eller annan typ av avkoppling. Jag försökte skriva det här anförandet på tåget från Göteborg i måndags, därav min något tveksamma inställning till det hela.

För att kunna utnyttja de positiva faktorer som kommer med tågåkande krävs god internetuppkoppling och förutsättningar för telefonsamtal. Vi menar därför att snabb internetuppkoppling på samtliga tågsträckor i Sverige måste säkerställas.

Herr talman! AI har vi pratat mycket om. AI utgör både hot och möjligheter när det gäller vår beredskap. Å ena sidan kan AI-verktyg tillämpas för att öka vår förmåga att möta olika hot, å andra sidan finns det stora risker kopplat till att olika hotaktörer tillämpar AI i fientligt syfte. Som AI-kommissionen beskriver det i sin slutrapport: ”AI gör det möjligt att snabbt, enkelt och med liten arbetsinsats skapa stora mängder text, ljud och rörlig bild som ett led i desinformations- och påverkanskampanjer. AI kan också användas för att effektivt sprida material och budskap i exempelvis sociala medier.”

AI kan alltså vara ett effektivt verktyg för den som vill påverka samhället, exempelvis genom att polarisera, splittra eller skapa misstro. Det här kan ytterst påverka försvarsviljan och vår demokrati. Utöver denna typ av beteendepåverkan kan AI såklart också användas i en mängd andra syften för att påverka tekniska system och även i militära syften. Det är därför viktigt att regeringen nu arbetar vidare med att implementera AI-kommissionens förslag och ytterligare åtgärder inom Al-området med fokus på att värna säkerhet och personlig integritet samt med beaktande av risker för samhället.

Herr talman! Vi måste inte böja oss för AI-bolagen och Al-förespråkare av skilda slag. Det som de stora amerikanska bolagen säger om allt vi måste göra för att inte bli fullständigt akterseglade är inte nödvändigtvis sant. Det finns några riktigt stora aktörer: Open AI, Anthropic, Google, Meta och en rad andra. Om de säger att vi kan skapa oss en AI-kompis eller att vi behöver förstå att de måste tugga i sig varenda liten informationsbit om oss behöver vi ju inte göra som de säger. Det är dock inte alltid så lätt.

Man ska också komma ihåg att AI innebär en rovdrift på vår personliga information, sådant som vi i all välmening har lämnat ifrån oss eller publicerat på sociala medier, till exempel var vi är, att vi godtar alla kakor, vilka annonser vi tittar på och vad vi söker efter på nätet. Det finns till och med uppgifter som hämtas in om hur vi rör oss i stora affärer, vilka hyllor vi stannar vid och vad vi kanske köper. Bli därför inte förvånade om det dyker upp annonser för det som ni just har tittat på! Det här sammanställs alltså ofta till annonser men framför allt till kunskaper om allt vi gör, allt vi äger och allt vi säger publikt.

Jag är inte odelat positiv till den här utvecklingen, som ni förstår. Tvärtom – jag tycker att det är en reell utmaning som vi måste diskutera med den övergripande rubriken ”Är det verkligen detta vi vill ha?”.

Herr talman! Jag menar alltså att det behöver ställas högre krav generellt på transparens när det gäller Al. Jag menar att transparens och öppenhet när det gäller exempelvis algoritmer som används är nödvändigt för bedömning och eventuellt ansvarsutkrävande. Vi har ju fallet med fördelningen av skolplatser i Göteborg som havererade och där det visade sig omöjligt att få ta del av hur det hade gått till. Regeringen bör därför verka för och stödja utvecklingen av sådana lösningar på nationell och kanske framför allt på europeisk nivå.

Det behöver tas fram nationella riktlinjer för hur AI ska tillämpas och utvecklas på ett etiskt och transparent sätt. Vi menar också att AI-kommissionens förslag bör genomföras, och det måste säkerställas att AI används och utvecklas med respekt för grundläggande fri- och rättigheter, särskilt när ny lagstiftning, strategier och riktlinjer tas fram. Det är därför viktigt med ett samordnat arbete med data- och AI-användning inom svensk förvaltning.

Jag vill också framhålla att regeringen bör se till att Sverige i EU ska verka för en säker användning av AI som inte kränker integritet och rättigheter och som inte används för att utveckla vapensystem. Jag vill också lyfta fram att Sverige i EU och inom ramen för EU AI Act, eller AI-förordningen, ska verka för en säker utveckling av AI, även inom områden som så kallad transformative AI. Utvecklingen av AI innefattar både möjligheter och hot i fråga om arbetet med klimatanpassning och klimatförändringarna i sig, vilket naturligtvis är något som jag välkomnar.

Användningen av AI slukar mycket stora mängder energi, främst i form av el. Det är också en industri som kräver mycket stora investeringar i hårdvara, något som i sin tur ställer krav på ytterligare utvinning av exempelvis sällsynta metaller. Därför tycker jag att det är viktigt att ta i beaktande de stora klimat- och miljökostnader som AI-utvecklingen för med sig och att verka för att begränsa skadeverkningar och gynna återvinning av elektronik. Samtidigt vill jag uppmärksamma de möjligheter som tekniken ger att exempelvis analysera och nyttiggöra stora datamängder inom klimatområdet.

Jag hade kunnat prata om det här en halvtimme till, men låt mig bara säga att för att verkligen göra AI till ett demokratiskt verktyg krävs omfattande insatser på utbildning för de många, inte bara dagens studenter utan även gårdagens och dem av oss som gick i skolan något längre tillbaka.

Herr talman! Som hallänning är man, egendomligt nog, en del av Greater Copenhagen Region. Det var väl ingen som förutsåg det på 1600-talet när Halland blev svenskt, och det kanske verkar lite överdrivet. Men icke desto mindre har det ändå fört med sig en del kontakter och information. Bland annat har vi varit inbjudna att ta del av de betydande satsningar som gjorts på digitalisering inom offentlig sektor i Danmark, bland annat det omfattande arbetet för att utveckla ett system för åldersverifiering inom ramen för arbetet med den digitala plånboken. Låt mig återkomma till det alldeles strax.

Först bara ett par ord om den danska polisens samarbete med Palantir, det amerikanska företag som utvecklat övervakning och AI till tidigare oanade nivåer. Det handlar dels om möjligheter att med hjälp av AI göra existerande information från många olika källor tillgänglig, dels omfattar det system för att med algoritmer förutsäga kriminalitet, vilket riskerar att leda till former av övervakning, allvarliga kränkningar av människors integritet och inte minst ett stort antal felaktiga utpekanden baserade på brister i systemet och felaktiga antaganden om vilka personer man misstänker skulle kunna ägna sig åt dessa verksamheter. Det ligger i farans riktning att detta också kommer att föreslås i Sverige, inte minst efter statsministerns möte med Palantirs grundare Peter Thiel i somras.

Om vi håller oss kvar i Danmark finns uppsidor vad gäller digitalisering som inte har med Palantir att göra, till exempel ett danskt system som kallas F2 som 21 av 24 danska ministerier – departement i vår värld – använder. I det ingår exempelvis sådana stressminskande egenskaper som att ens personliga data bara lämnas en gång för alla. Det finns mallar och frågeformulär, och det ska vara lätt att hitta det man söker.

Herr talman! Det var det hele för nu. Med det vill jag yrka bifall till reservation 19, Främjande av AI-användning.