Herr talman! Jag tycker att Markus Selin resonerar klokt och insiktsfullt. Det här är en lagstiftning som behöver anpassas till ett helt annat säkerhetspolitiskt omvärldsläge än det vi hade för 10 eller 20 år sedan. Jag gör i grunden ingen annan analys än vad Markus Selin gör kopplat till de här frågorna. Det finns olika intressen och olika lagstiftning som ibland behöver balanseras, men det råder ingen som helst tvekan om att de säkerhets- och försvarspolitiska intressena väger mycket tyngre nu i ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget.

Vi följer naturligtvis implementeringen av den finska lagstiftningen. Det är min finske kollega Antti Häkkänen som, i en regeringskonstellation, fattar beslut om de här sakerna. Man tittar på vad som är bra och effektivt med den finska lagstiftningen och var den kan behöva utvecklas. Det har till exempel förts en diskussion om hur det ska fungera när det gäller dubbla medborgarskap och om detta kan vara ett sätt att komma runt det.

Vi kommer att beakta detta när vi går fram till riksdagen med förslag om skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv för att se att det finns lagstiftning som träffar målet och är effektiv, som stärker statens rådighet och som ytterst skyddar Sveriges säkerhet.

Vid sidan av detta finns det också lagstiftning som träffar exproprieringsområdet. Ett antal fall som har figurerat i medier visar att det kan finnas skäl att titta på hur man kan vidareutveckla exproprieringsinstrumentet, också för att väga in säkerhetspolitiska aspekter.

I ljuset av det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget vidtas nu alltså en lång rad åtgärder för att stärka statens rådighet och ytterst Sveriges säkerhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.