Fru talman! Jag tar gärna den utsträckta handen och samarbetar jättegärna kring dessa frågor, för det finns, som sagt, mycket att göra här.

Det finns ändå någonting optimistiskt i allt det här: att det är hundratusentals människor som, med risk för sina egna liv, fredligt har demonstrerat för ett Iran med mer frihet och mer demokrati. Jag tycker att den mobilisering man har sett i hela Europa bland exiliranier också visar på den urkraft som finns i den iranska och persiska diasporan i vårt eget land men också i andra delar av världen. Det finns mycket vi kan göra tillsammans med diasporan men också för att hjälpa de krafter som är mycket konstruktiva på plats i Iran.

Vi samarbetar gärna över blockgränsen, och när det gäller Europaparlamentet hoppas vi att vi får med oss de stora länderna på att göra mer kopplat till detta. Som sagt: Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vi samarbetar gärna om det här.

Förhoppningsvis får vi inte anledning att återkomma till de här frågorna utan kan diskutera andra problem i världen och i Sverige, men tyvärr pekar ganska lite i den riktningen just nu.

Stort tack för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.