Protokoll 2025/26:71 Måndagen den 16 februari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:310 om svenskt demokratibistånd till Iran
Anf. 53 Bistånds- och utrikeshandelsministern Benjamin Dousa (M)

Fru talman! Detta kommer jag inte att säga ofta, men just här håller jag helt och hållet med interpellanten. Jag är väldigt glad över att det i många av riksdagens partier finns ett stort engagemang för det iranska folket.

Vi brukar säga att ingen kan göra allt men alla kan göra någonting. Här har Sverige verkligen tagit på sig ledartröjan. Vi har varit ett av de mest pådrivande länderna inom ramen för EU-samarbetet när det har gällt nya sanktioner, till exempel.

Vi har löpande under de gångna veckorna sett över hela handelspolitiken och ställt oss frågan om det finns mer vi kan göra där. Men den största delen av det som det teoretiskt skulle kunna handla om är redan i dag föremål för sanktioner från EU gentemot Iran, med stor kraft. Vi ser löpande över om det är någonting ytterligare vi kan göra. Där tar vi gladeligen emot inspel och idéer, för vi vill ju i grund och botten alla samma sak. Vi vill se ett Iran med mötes- och yttrandefrihet, ett demokratiskt Iran.

Utöver beslutet om det särskilda stödet genom Sida har regeringen vidtagit en rad andra åtgärder för att bemöta iranska myndigheters digitala repression och verka för att tillgången till internet ska återställas. EU:s 27 medlemsstater har gjort ett gemensamt uttalande där vi bland annat uttryckt vår solidaritet med det iranska folket och uppmanat myndigheterna att återställa tillgången till internet för alla.

Vid utrikesministermötet den 29 januari antogs också, utöver en rad andra sanktionsåtgärder, nya listningar under EU:s särskilda sanktionsregim med anledning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran, vilket regeringen länge har verkat för. Listningarna inkluderar flera statliga och privata aktörer som varit involverade i onlinecensur och övervakning eller bistått i störningarna av tillgången till internet.

Vi gör verkligen vad vi kan, både ekonomiskt och på annat sätt. Utan att i detalj gå in på vilka aktörer och personer som får ta del av pengarna vill jag säga att jag är en av dem som starkast har drivit på för att vi ska ha ett transparent bistånd. Under dessa mycket särskilda omständigheter är det omöjligt för oss att redogöra för alla biståndsmottagare utan att ytterst riskera deras liv. Därför har vi lite mindre transparens i just det här biståndet.

Vi gör vad vi kan för att stötta de aktörer som på ett fredligt sätt bidrar till mer yttrandefrihet i Iran, liksom genom att sätta hårt mot hårt när det gäller den iranska regimen, till exempel med nya sanktioner.