Fru talman! Mirja Räihä har frågat mig om min bedömning kvarstår att det inte finns ett behov av ett samråd, och hur jag i så fall motiverar min bedömning när det gäller avskrivningen av betänkandet från Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk.

Ledamoten har också frågat mig om jag avser att gå vidare med några av förslagen och i så fall vilka av förslagen. Ledamoten har även frågat mig om jag och regeringen kommer att aktualisera ett samråd om regeringen går vidare med ett eller flera av förslagen som lämnats av utredningen.

Betänkandet Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering (SOU 2017:91) överlämnades till statsrådet Gustav Fridolin redan 2017. Förslaget i betänkandet om att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska kunna läsa ett nationellt minoritetsspråk som modersmål utan krav på några förkunskaper i språket har genomförts (prop. 2022/23:132, bet. 2023/24:UbU3, rskr. 2023/24:29).

Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor (5 § lagen [2009:724] om nationella minoriteter och minoritetsspråk). Inflytandeformerna bör anpassas efter vad som är bäst för varje situation. Mot denna bakgrund och att förslagen kan aktualiseras igen har beslutet om att skriva av ärendet inte bedömts motivera samråd med de nationella minoriteterna.

Kulturdepartementet är ansvarigt departement för minoritetspolitiken och håller årliga enskilda samrådsmöten med respektive nationell minoritet. Utbildningsdepartementet har deltagit vid samråd när frågorna berört vårt ansvarsområde, bland annat då minoritetsorganisationer har lyft frågor om modersmålsundervisningen. Utbildningsdepartementet har också hållit samråd i särskilda frågor, och skulle regeringen gå vidare med ytterligare förslag i betänkandet kan ett samråd övervägas.

Jag vill framhålla att frågor om de nationella minoritetsspråken är viktiga för regeringen. I nuläget är det inte aktuellt att gå vidare med något av de andra förslagen i betänkandet, men regeringen har nyligen vidtagit olika åtgärder för att stärka undervisningen i de nationella minoritetsspråken.

Statens skolverk har sedan 2023 haft i uppdrag att ansvara för nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk. Det är viktigt med långsiktiga insatser. Från och med 2026 ingår därför uppdraget i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk och innefattar att stödja en undervisning i nationella minoritetsspråk av god kvalitet och främja tillgången till läromedel (18 § 4).

Vidare beslutade regeringen våren 2025 förordningen (2025:359) om statsbidrag för fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk som trädde i kraft den 1 juli 2025. Syftet med bidraget är att fler elever ska kunna få tillgång till fjärrundervisning i något av de nationella minoritetsspråken.