Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att skolverksamheter i Malmfälten framöver ska kunna klara sin kompetensförsörjning och höja sina resultat.

Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen). Det innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med hög kvalitet, så att de fastställda målen för utbildningen kan nås oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i.

Regeringen arbetar intensivt med att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan. Från och med hösten 2028 kommer grundskolan i Sverige att göras tioårig för att ge eleverna bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen har även aviserat införandet av nya läroplaner med större fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter. Vidare vill regeringen införa stödundervisning som en ny stödinsats från hösten 2028, för att förbättra stödet i skolan. Dessutom föreslår regeringen att obligatoriska standardiserade tester ska införas. Testerna kan bidra till att tidigt identifiera elever som behöver stödinsatser.

Regeringen gör i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) historiska satsningar på skolan. Bland annat föreslås en förstärkning av Kunskapsbidraget med 1,8 miljarder kronor 2026 som fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. På så vis innebär Kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där de behövs som bäst. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är kommunerna som har huvudansvaret för att garantera alla barn och elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.

För att undervisningen ska hålla en hög kvalitet måste förskollärare och lärare få bättre förutsättningar att fokusera på undervisningen. Regeringen vidtar flera åtgärder för att förbättra förskollärar- och läraryrkets förutsättningar, så att fler utbildar sig och stannar kvar i yrket.

Regeringen föreslår att tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag regleras. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning. Syftet är att förskollärare och lärare ska få bättre förutsättningar att koncentrera sig på sitt kärnuppdrag. En god arbetsmiljö med mer tid att ägna sig åt att planera, genomföra och efterarbeta undervisningen kommer förhoppningsvis också att få fler att söka sig till och välja att stanna kvar i yrket.