Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat finansministern vilka analyser ministern har låtit ta fram inom Finansdepartementet av kostnaderna för Sverige i form av köp av utsläppskrediter eller annan kompensation om ESR-åtagandet till 2030 inte uppfylls samt vilka analyser ministern har låtit ta fram inom Finansdepartementet av risken för och storleken på eventuella böter som kan följa av överträdelser av EU-rätten kopplade till att ESR-åtagandet till 2030 inte uppfylls.

Arbetet inom regeringen är fördelat som så att det är jag som ska svara på frågan.

Sverige är, som alla medlemsstater i EU, bundet av ESR-förordningen. Regeringen verkar för att Sverige ska leva upp till sitt åtagande i enlighet med förordningen. Sverige är ett av länderna med tuffast ESR-åtagande till 2030. Det finns kopplingar mellan ESR-förordningen och LULUCF-sektorn som innebär att ett eventuellt underskott eller överskott från LULUCF-förordningens första åtagandeperiod automatiskt täcks av utrymme inom ESR-sektorn.

LULUCF-sektorn har stora inneboende osäkerheter när det gäller både hur framtiden för nettoupptaget utvecklas och hur mätningar och beräkningar görs. Sverige har bland de högsta nettoupptagen av koldioxid i skogsmark i EU.

Under 2010-talet minskade tillväxten i den svenska skogen. Det berodde i stor utsträckning på faktorer som politiken har svårt att påverka, såsom torka och omfattande angrepp av skadedjur som granbarkborre. Nedgången i tillväxt har haft en väsentlig negativ effekt på det redovisade svenska nettoupptaget, inte minst i början av den första åtagandeperioden. Enligt regeringen är det inte rimligt att Sverige belastas eller straffas för en utveckling som i grunden ligger utanför politisk kontroll. Därför har regeringen fört en aktiv och konstruktiv dialog med EU-kommissionen tillsammans med andra medlemsstater, såsom Finland, för att framhålla dessa utmaningar.

Samtidigt finns även positiva tecken. Statistiken för 2024 visar en återhämtning i skogens tillväxt under de senaste åren och därmed ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark. Detta kan få betydelse för Sveriges LULUCF-åtagande, men givet osäkerheterna i rapporteringen och de naturliga variationerna inom sektorn är det ännu för tidigt att dra några slutsatser om hur åtagandet inom sektorn kommer att falla ut. Därmed är det i dagsläget väldigt svårt och för tidigt att avgöra hur förutsättningarna för att nå Sveriges klimatåtaganden inom EU ser ut.