Fru talman! Jag vill tacka Lars Isacsson för engagemanget i frågan. Ledtiderna är långa i flera delar av samhällsbyggnadsprocessen. De behöver hela tiden vara under lupp och kortas.

Inledningsvis vill jag också säga att det är min förhoppning att de här varslen inte ska behöva leda till uppsägningar. Men konjunkturläget har tyvärr inneburit att investeringsviljan och bostadsbyggandet påverkats negativt, vilket i sin tur inneburit att även efterfrågan på fastighetsbildningsåtgärder har minskat. Det är mot bakgrund av detta som Lantmäteriet har behövt anpassa verksamheten.

Fastighetsbildningen är avgiftsfinansierad, så kostnaderna ska bäras av intäkterna från förrättningsavgifterna. Med en över 30 procent lägre ärendeinströmning följer naturligtvis också lägre intäkter.

Lantmäteriet har trots det minskade antalet ärenden valt att upprätthålla en hög handläggningskapacitet i syfte att minska ärendebalanser. När man har haft ett lägre inflöde av ärenden har man alltså betat av andra ärenden som har väntat länge för att vara redo när konjunkturen väl vänder.

Därutöver har andra åtgärder vidtagits för att utnyttja de fördelar som kan finnas med en sådan här situation med överkapacitet. Bland annat har Lantmäteriet omfördelat resurser för att arbeta med sekretessgranskning av akter. Jag tror att det är väl känt för Lars Isacsson och många andra att det har rått en situation där Lantmäteriet har stängt tillgången till digitala tjänster och det har varit manuell hantering. Man har kunnat använda den överkapacitet som man har haft för att avlasta i det arbetet.

Alla myndigheter ansvarar själva för att besluta om sin organisation. Den statliga arbetsgivarpolitiken är delegerad till myndigheterna, och ansvaret för dessa frågor åvilar därför Lantmäteriet och ytterst myndighetschefen. Jag litar på att myndighetsledningen fattar väl avvägda beslut, men vi följer givetvis detta noga.

I den här situationen, fru talman, har Lantmäteriet sedan flera år tillbaka en nationell ärendefördelning – detta för att kunderna ska behandlas lika oberoende av var fastigheterna är belägna. Utgångspunkten är att handläggningstider och kvalitet i förrättningen ska vara enhetliga över hela landet. Lantmäteriet finns på 50 platser runt om i landet, och det är förstås viktigt att den service som Lantmäteriet står för är god oavsett var i landet man befinner sig.

Som Lars Isacsson är inne på har regeringen vidtagit olika åtgärder för att skynda på processer och korta ledtider. Ledamoten nämner att det häromdagen informerades i medierna om det uppdrag vi har givit för att skynda på utbyggnaden av försvarets verksamhet – det är en viktig del. En annan handlar om att skynda på utbyggnaden av häkten och anstalter, där vi har presenterat en lagrådsremiss. Andra delar handlar om digitala fastighetsköp, förköpsrätt vid fastighetstransaktioner och ett regeringsuppdrag som Lantmäteriet haft för att möjliggöra fler elektroniska handlingar på fastighetsrättens område. Koordinatbestämda fastighetsgränser är också något vi har arbetat med, med tanke på att man där kan effektivisera arbetet över hela året.

Det är alltså ett viktigt område som Lars Isacsson pekar på. Samtidigt vill jag återigen påpeka att det är myndighetsledningen som beslutar om den exakta organiseringen av verksamheten.