Herr talman! Ledamoten Kärrholm drar till med ett härligt valtal. Det är bra att värma upp inför kommande övningar. Vi har ett val framför oss, och det märks på det höga tonläget. Det är också tydligt att han har på sig en kavaj av gott självförtroende och har retorisk spets. Det är jättetrevligt. Men det finns en rad problem i ledamotens anförande.

Vi ser nu att skjutningarna minskar. Vi ser att polisen har bättre verktyg på plats. Vi ser att vi har klarat en polisexpansion av historiska mått. Det har aldrig skett tidigare i vårt land – och kanske nästan aldrig i något västeuropeiskt land – att man ökat polistätheten på det vis som Sverige för närvarande gör. Alltihop är en produkt av de åtta år då vi styrde.

Sanningen är ju – och detta vet ledamoten – att 80–90 procent av allting som har påverkat hittills under denna mandatperiod, då ni styrt, Fredrik Kärrholm, är produkter som Socialdemokraterna tog fram i regeringsställning. Det är våra utredningar, våra remisser, våra förslag och våra verktyg, till exempel hemliga tvångsmedel, som vi infört tidigare – det är inte bara en lagstiftning utan flera. Vi satt inte på händerna. Vi hade en reformtakt som aldrig tidigare skådats i det här landet gällande rättsvårdande myndigheters möjligheter att bekämpa brottsligheten. Aldrig tidigare hade det skett så mycket jobb på Justitiedepartementet med att ta fram nya lagstiftningar och produkter som under den socialdemokratiska regeringen. Vi sover gott om natten.

Men som jag påtalade i mitt tal måste det finnas en dubbelsidighet i politiken – vi behöver även jobba med nyrekryteringen. I den diskussionen anser vi socialdemokrater att ni är totalt nakna. Ni har ingenting att komma med.