Fru talman! Det finns en ganska bred debatt om och en erfarenhet av att väldigt många familjer som socialtjänsten bedömer bör bli föremål för insatser för att rädda barn i utsatta situationer tackar nej till insatserna.

Detta gör att alla som talar om socialprevention och gärna vill sätta det i motsatsställning till repressiva insatser rimligen blir svaret skyldig. Om våra sociala insatser över huvud taget inte kommer fram – vad blir vi då stående med?

Alldeles oavsett om det rör sig om 17–43 procent av familjerna eller om familjer som gång på gång i 100 procent av fallen säger nej till insatserna är det klart att vi har ett problem som vi måste hantera.

Jag tycker att det är alldeles utmärkt att vi nu har en ny socialtjänstlag, men den kommer såklart inte att råda bot på just denna problematik. Det är därför vi nu har väl utredda förslag på det så kallade mellantvånget. De har väldigt goda skäl för sig, och vi har för avsikt att komma tillbaka med dem till riksdagen.