Herr talman! Jag vill börja med att be om ursäkt för förseningen. Den beror på att jag blev sjuk – det händer även jordbruksministrar – och att det under jul- och nyårsledigheterna inte var möjligt att ha några interpellationsdebatter.

Jag går vidare till sakfrågan. Sättet som ledamoten debatterar drar ett löjets skimmer över hela den här diskussionen. Alla som är något så när engagerade eller insatta i den vargpolitiska diskussionen vet att vi har färre vargar nu än under hela den tid Socialdemokraterna styrde det här landet.

Ledamotens brösttoner skulle kunna få en att tro att Socialdemokraterna försökte göra något åt situationen på riktigt, med det gjorde de inte. När de hade möjlighet att påverka referensvärdet 2019 valde de att inte göra ett smack. Vargstammen skenade i Sverige under socialdemokratisk ledning. Varken Patrik Björck eller någon annan socialdemokrat kan hävda någonting annat, för den statistiken är given.

Herr talman! Att som ledamoten dra siffror ur hatten om hur många vargar som springer runt i de svenska skogarna är inte heller värdigt en debatt i Sveriges riksdag. Ledamoten måste hålla sig till de fakta som faktiskt finns. Annars är det omöjligt att föra en sansad debatt och diskussion om det här. Vi har officiella siffror i Sverige.

Vi är ett av de länder i världen som har bäst koll på våra vargar. Det är därför vi har konstaterat att möjligheten finns att gå ned under det förutvarande referensvärdet 300 vargar till 270, i ett första steg, med målbilden att hamna så lågt som möjligt. Grundförutsättningen för att komma dit och för att jag skulle kunna hålla det löfte jag gett till många väljare om vad jag ska arbeta för var att vi ändrade referensvärdet. Det har vi gjort. Det gjorde aldrig Socialdemokraterna.

Vi såg till att få en ändring av först Bernkonventionen och därefter av art- och habitatdirektivet. Det lyckades aldrig Socialdemokraterna med.

Inom en regering gäller det att inte välja att ha med parter som driver en helt motsatt agenda mot den man själv proklamerar. Det gör Miljöpartiet – som av allt att döma är ett parti Socialdemokraterna återigen vill regera med, om man får möjlighet. Det är ganska spännande. Vi har ytterligare interpellationsdebatter här i eftermiddag. Den som är intresserad kan fundera på hur en socialdemokratiskt ledd regering ska få ihop sin vargpolitik. Om man först lyssnar på ledamoten Patrik Björck nu och sedermera på ledamoten Rebecka Le Moine får man höra att de inte bara kommer från olika landsändar i vårt avlånga land utan från helt olika planeter när det gäller vargpolitiken.