Herr talman! När det gäller Yale och Humanitarian Research Lab, som Carina Ödebrink tog upp, har vi diskuterat det i kammaren tidigare. Vi är väl medvetna om organisationens stora finansiella utmaningar. Men i nuläget kan labbet som sagt fortsätta sitt arbete med hjälp av privata donationer, och det har fortfarande inte kommit in någon ansökan till UD om medel. Om det gör det kommer vi naturligtvis att ta ställning till den.

En av de största utmaningarna i arbetet med att återföra barnen är att vi har att göra med en aggressiv och manipulativ motpart. Ryssland vägrar lämna information om barnen. De obstruerar i återbördandeprocesser, och de blockerar humanitärt tillträde. Ryska makthavare bär det största ansvaret för dessa brott och måste ställas till svars.

Sverige är synnerligen pådrivande. Vi arbetar aktivt för ansvarsutkrävande för Rysslands aggression och de brott som begås. Det sker genom både politiskt och finansiellt stöd till ansvarsutkrävande genom Internationella brottmålsdomstolen, ICC, genom FN, EU och OSSE, som har ett jätteviktigt uppdrag, samt genom civilsamhällesorganisationer.

År 2023 utfärdade ICC en arresteringsorder mot president Putin och mot barnrättskommissionär Lvova-Belova med hänvisning till olagligt bortförande och tvångsförflyttning av barn. Men till dess att rättvisa är skipad och barnen har återvänt är det nödvändigt med fler sanktionslistningar för att stoppa övergreppen. Ingen som har varit involverad i att med tvång ta ett ukrainskt barn från sitt hem ska kunna undgå konsekvenser.

I oktober välkomnade regeringen ett nytt EU-kriterium som gör det möjligt att sanktionslista individer och aktörer som deltar i att olagligt deportera och tvångsförflytta barn eller i indoktrineringen. Det finns rapporter som tyder på att sanktionerna redan har gett effekt i Belarus.