Fru talman! Vargförvaltningen i Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Regeringen har valt att frångå såväl vetenskapen som rättspraxis och den gemensamma europeiska naturvårdsmodellen.

Regeringen har drivit fram ett referensvärde på 170 vargar. Det är ett värde som enligt Naturvårdsverkets egna underlag motsvarar minimivärdet för kortsiktig överlevnad, inte gynnsam bevarandestatus. Redan nu, fru talman, är det kanske lite svårt att hänga med.

Landsbygdsministern säger gång på gång att vargen ska ha gynnsam bevarandestatus i Sverige. Det finns olika sätt att räkna fram detta värde, och forskare, expertmyndigheter med flera får hjälpa oss politiker med underlag. Men regeringen och inte minst Peter Kullgren har bestämt att 170 ska vara resultatet. Det ska vara det nya referensvärdet. EU-kommissionen har uttryckt kritik mot att det saknar vetenskaplig grund. Av samma skäl har svenska domstolar nyligen satt stopp för att genomföra licensjakten i praktiken; det saknas vetenskaplig grund. Detta handlar om politiskt önsketänkande från regeringens håll.

Gynnsam bevarandestatus kan en art uppnå om populationen är långsiktigt livskraftig. Då är artens storlek och struktur sådan att risken för utdöende är låg på lång sikt. Ett andra kriterium handlar om huruvida populationens naturliga utbredning bibehålls eller ökar. Det innebär att livsrummet och spridningsförmågan möjliggör naturliga processer, spridning och genetiskt utbyte. Ett tredje kriterium handlar om att artens naturtyper och livsmiljö är i gott skick.

Det finns också en bedömning som handlar om framtidsutsikter. Den handlar om trender, hot och förväntad utveckling, som bland annat kan inkludera illegal jakt.

Fru talman! Om någon av de här parametrarna bedöms som otillfredsställande kan inte bevarandestatus för arten som helhet klassas som gynnsam. Detta handlar alltså om att långsiktigt säkra överlevnaden för olika arter. Det kan inte lösas genom att skjuta mer, skydda mindre eller bibehålla isolerade populationer. Det, fru talman, skulle snarare kräva mer skydd, att populationen får växa till sig, att den får möjlighet att sprida sig och inte vara isolerad och att det finns en politisk vilja att mota bort illegal jakt.

Fru talman! För vargen är den uppskattade andelen dödlighet kopplad till illegal jakt mellan 15 och 18 procent. Omfattande illegal jakt bedrivs på just varg. Mot den bakgrunden är det djupt problematiskt att regeringen driver på en politik som ytterligare pressar vargen mot ett minimivärde, som för vargen är en existensnivå. Därför, fru talman, vill jag fråga hur regeringen menar att illegal jakt ska bekämpas effektivt när vargstammen samtidigt pressas ned till nivåer där varje förlorad individ får stor genetisk och ekologisk betydelse.