Fru talman! Jag tackar Pontus Andersson Garpvall för att dessa viktiga frågor lyfts upp.

Vi har från dag ett sagt att det här är ett långlopp, och vi är mitt inne i det. Vi är på rätt väg, men vi är långtifrån framme. Vi vet att det finns ett stort våldskapital hos de kriminella nätverken. Konfliktnivåerna är höga. Riskerna för nya våldsdåd ligger latent under ytan. Varje gång det sker en skjutning eller ett bombdåd måste det omgivande samhället förstås vara där och möta den oro och rädsla som finns hos brottsoffer och i det omgivande samhället.

Samtidigt måste vi ta fasta på de stora framsteg som görs. Det är en stor framgång för vårt samhälle att vi på tre år har lyckats minska de dödliga skjutningarna och därmed det dödliga gängvåldet till hälften.

Vad har varit viktigast? Det är nya arbetssätt, nya resurser, att använda hemliga tvångsmedel preventivt och att låsa in farliga personer under längre tid så att de inte kan begå nya brott. Där har vi några av de viktigaste komponenterna.