Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en självklar och integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När människor blir sjuka måste vården vara nära, tillgänglig och trygg. Det ska gå snabbt att få en medicinsk bedömning. Klarar jag av det med hjälp av egenvård, eller behöver jag primärvårdens eller slutenvårdens insatser?

När egenvård är rätt väg framåt är apoteken en avgörande del av vårdkedjan. De tillhandahåller godkända läkemedel och medicintekniska produkter och bidrar med farmaceutisk kompetens som stärker patientsäkerheten. För oss kristdemokrater är helheten central. Varje länk i kedjan måste fungera.

Herr talman! I dag ser vi allt oftare rest- och bristsituationer för läkemedel, både i Sverige och globalt. Det skapar oro för patienter och stora utmaningar för vården. Därför arbetar regeringen målmedvetet för att stärka läkemedelsberedskapen, minska sårbarheten och mildra konsekvenserna när brist ändå uppstår.

Kristdemokraternas syn är tydlig: En trygg läkemedelsförsörjning, välfungerande apotek och farmaceuternas roll i vårdkedjan är avgörande för att kunna erbjuda behovsstyrd vård på lika villkor i hela landet. Regeringen har därför tagit fram en nationell läkemedelsstrategi för 2024–2026. Strategin fokuserar på tillgång till läkemedel, bättre läkemedelsbehandling och förbättrad samordning inom sjukvården samt på att stärka kliniska prövningar och läkemedelsutveckling i Sverige.

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen satsar kraftfullt på forskning, innovation och life science. Under mandatperioden har vi tagit fram en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition. Vi stärker precisionsmedicinen med 80 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden och satsar över 100 miljoner kronor årligen på en jämlik implementering av precisionshälsa i hela landet.

Vi finansierar ett nationellt innovationskluster för avancerade terapier, ATMP, med cirka 80 miljoner kronor för att stärka kompetens, kliniska prövningar och kommersialisering av nya avancerade behandlingar.

Dessutom avsätter regeringen 60 miljoner kronor årligen till det nya nationella partnerskapet Swetrial för att stärka kliniska prövningar i Sverige.

För att korta ledtider och minska onödig byråkrati har Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten fått gemensamma uppdrag att effektivisera och samverka kring tillståndsprocesser i nära dialog med regionala biobankscentrum. En utredning om författningsmässiga hinder för kliniska prövningar pågår också.

Herr talman! Tillgången till läkemedel måste fungera även för patienter med sällsynta diagnoser. Därför har TLV fått i uppdrag att stärka tillgången till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd. Regeringen arbetar också nära regionerna genom överenskommelsen om statens bidrag till läkemedelskostnader. Där har en gemensam arbetsgrupp bildats för att säkerställa både tillgången till nya effektiva läkemedel och en långsiktigt hållbar prissättning. Det här är bra för patienterna.

Vi stärker den nationella samordningen för läkemedelsavtal och kostnadsreduktioner. En nationell struktur minskar administrationen, skapar mer jämlika arbetssätt och gör det möjligt för patienter i hela landet att samtidigt få tillgång till nya behandlingar.

En sammanhållen nationell digital infrastruktur för vård och läkemedel är också en avgörande framtidsfråga. Strukturerade och säkra vårddata möjliggör bättre uppföljning, snabbare införande av nya behandlingar och ökad användning av real world data, till gagn för både patienter och forskning.

Herr talman! Jag vill nu gå över till tandvården. Kristdemokraterna och regeringen har genom Tidösamarbetet genomfört en av de mest betydelsefulla tandvårdsreformerna på många år. I år infördes ett förstärkt högkostnadsskydd som i praktiken gör tandvården mer lik sjukvården. Regeringen avsätter 3,4 miljarder kronor per år och förstärker nu reformen med ytterligare 379 miljoner kronor för att möta höjda referenspriser.

Vad innebär då detta i praktiken? Jo, att personer som är 67 år och äldre får kraftigt sänkt kostnad för nödvändig tandvård. Staten står för 90 procent av kostnaden, medan patienten betalar 10 procent av referenspriset. En behandling med ett referenspris på 2 000 kronor kommer därmed att kosta den äldre endast 200 kronor. Detta gör skillnad. Det gäller behandlingar kopplade till sjukdom, smärta, trasiga tänder samt rehabilitering och habilitering. För övriga behandlingar gäller fortsatt det nuvarande högkostnadsskyddet.

Herr talman! Detta är en reform som förbättrar munhälsan – och därmed den allmänna hälsan – för tusentals äldre. God munhälsa är ingen lyx utan en del av livskvaliteten. I många fall är munhälsan helt avgörande för nutrition, socialt samliv och hälsan i stort. Ingen äldre ska behöva avstå från tandvård för att plånboken är tunn.

Målsättningen med det förstärkta högkostnadsskyddet är att fler ska kunna gå till tandvården efter behov och inte efter betalningsförmåga. För Kristdemokraterna är det självklart att de äldre med störst behov ska prioriteras. Detta är som vi ser det ett första steg i en reform med flera etapper. Ambitionen är att detta på sikt ska omfatta alla vuxna.

Herr talman! Med detta tar vi ett tydligt ansvar för både läkemedelsförsörjningen och tandvården, med människovärde, trygghet och jämlikhet i centrum.