Herr talman! Jag skulle vilja börja med att berätta om en kampanj jag var på häromveckan. Det var visserligen väldigt kallt ute, men i slutet av kampanjen kom en äldre herre fram som gjorde det hela värt besväret.

Han hade varit på Stadsbiblioteket och skrivit ut ett A4-blad som beskrev den tandvårdsreform som vi nu har genomfört. Han pekade på pappret och förklarade vilka möjligheter detta nu har skapat för honom att få tandvård, och han ville bara tacka för detta. Innan han gick därifrån log han ett stort leende, med en del gluggar i munnen, och sa: Nu ska jag bli ännu snyggare! Så gick han därifrån.

Vi skrattade men insåg samtidigt allvaret i vad politik betyder ute i verkligheten och vilken enorm skillnad den här typen av reformer kan göra i människors liv. Till den här mannen och till andra pensionärer vill jag bara säga: Tack själva – tack för att ni har byggt upp ett av världens absolut bästa länder att leva i!

Herr talman! Svensk hälso- och sjukvård lider inte av brist på idéer. Den lider däremot av fragmenteringar, stuprör och ett lapptäcke av system som inte hänger ihop. Därför har den moderatledda regeringen fokuserat på långsiktiga reformer som stärker systemet i grunden.

En central del i detta är uppbyggnaden av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Hälsodatan ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan, i kommunal vård, i regional vård och i tandvård, oavsett huvudman. Detta är viktigt för patientsäkerheten, för kontinuiteten i vården och för att vårdens resurser ska kunna användas mer effektivt.

Det handlar inte bara om effektivitet, utan det handlar också om kvalitet. När data kan följas över tid och mellan vårdnivåer skapas helt nya möjligheter till uppföljning, forskning och innovation. Vi kommer att kunna följa långtidseffekterna av behandlingar på ett bättre sätt, både medicinskt och ekonomiskt, och därmed kunna fatta klokare beslut för framtiden.

Herr talman! Svensk läkemedelspolitik står inför nya utmaningar. Den internationella marknaden förändras snabbt, och tillgången till läkemedel påverkas av geopolitik, handelspolitik och globala värdekedjor. Samtidigt ökar behovet av innovation, kliniska prövningar och precisionsmedicin.

Regeringen har därför gett TLV i uppdrag att analysera prissättningssystemet i ljuset av den nya globala situationen. Det handlar delvis om att säkra tillgången till kostnadseffektiva läkemedel men också om att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt lanseringsland. Det kommer att vara avgörande för patienterna, för vården och för forskningen.

Samtidigt stärker vi Sveriges position inom kliniska prövningar genom etableringen av Swetrial, ett nationellt partnerskap som ska stärka Sveriges roll inom kliniska prövningar och life science, och genom uppdrag till Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten att effektivisera tillståndsprocesserna.

Vårt mål är tydligt: fler kliniska prövningar i Sverige, kortare ledtider och bättre samverkan mellan myndigheter, regioner, akademi och näringsliv.

Regeringen har dessutom uppdaterat den nationella läkemedelsstrategin och stärkt myndigheternas uppdrag genom regleringsbreven. E-hälsomyndigheten utreder en nationell struktur för läkemedelsavtal, vilket kommer att minska administrationen för regionerna och skapa en mer likvärdig hantering över hela landet.

Herr talman! Cirka 500 000 svenskar lider av ett sällsynt hälsotillstånd. Det tar i snitt sju år att få en diagnos, och även om man har fått en diagnos finns det många som inte får behandling eller medicin i detta land.

Därför har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Samtidigt fick TLV i uppdrag att analysera förutsättningarna och föreslå verktyg för att stärka tillgången till läkemedel för sällsynta hälsotillstånd. Min förhoppning är att detta kommer att förbättra livet för många av de 500 000 svenskar som berörs. Det är på tiden.

En annan viktig reform blir införandet av ett farmaceutiskt sortiment. Det kommer att stärka apotekens och farmaceuternas roll. Sortimentet kommer att göra det möjligt för apotek att tillhandahålla vissa läkemedel och produkter med tydlig koppling till farmaceutisk kompetens och rådgivning för patienten. Detta kommer att avlasta andra delar av vården och samtidigt öka tillgängligheten för patienter och öka effektiviteten. På detta sätt kommer vi att kunna använda vårdkedjans samlade kompetens bättre.

Herr talman! Sverige ska bli ett land där patienter snabbare får tillgång till nya och effektiva läkemedel. Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land, där forskning och kliniska prövningar sker på plats i stället för på andra sidan jorden och där professionernas kompetens används fullt ut på ett sätt som stärker både patientsäkerheten och tillgängligheten.

Detta är den riktning som regeringen har slagit fast. Det är så vi bygger ett modernt, robust och långsiktigt hållbart läkemedelssystem.