Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet om trafiksäkerhet.

Vi tar väl alla för givet att när vi reser så kommer vi fram oskadda. Möjligen tänker man till när väglaget är lite sämre, där det är snö och is eller kanske risk för vattenplaning. Vi pratar ofta i termer av dödsfall och allvarligt skadade. Men även en mindre olycka, som inte ens tar sig in på första skadenivån för hur allvarlig en olycka är, ger stora svallvågor och skapar trauman också hos dom som inte var med.

Jag upplevde själv just en sådan olycka i februari 2008. Det är nästan 20 år sedan, men den lever fortfarande kvar på näthinnan. Vi var på väg hem från en fjällsemester och åkte på en tvåfilig väg i Norge med tät trafik i båda riktningarna. Det var en bergvägg på ena sidan och ett lodrätt hundrametersstup på andra sidan. Där fick vi sladd. Efter att ha valsat fram och tillbaka mellan filerna slutade det i en frontalkollision med en Mercedesskåpbil. Familjen skadades på olika sätt, och min son och jag tillbringade natten på sjukhus. Föraren i den andra bilen stukade foten. Han kunde sedan åka vidare upp till sin fjällsemester. Bilen blev till skrot.

Denna olycka nådde inte ens lägsta nivån, som en lindrig skada, och är därmed inte med i statistiken. Men den skapade trauma för oss fem i familjen och sjukskrivning i två månader. Släkten påverkades, och grannar ställde in sin fjällsemester. Vi räddades av den svenska bilens inbyggda säkerhet.

Jag återkommer ofta till den olyckan när jag läser om till exempel ungdomar som skadats eller dött i en olycka med till exempel en A-traktor. En olycka påverkar så många fler människor än dem som är direkt inblandade. Det är familj, kompisar, släkt, vänner, skola och arbetsplats.

Många i Sverige har på något sätt berörts av en trafikolycka. Förra året skadades enligt statistiken över 50 000 personer. Då räknas en olycka som den jag var med om, där bilen blev skrot, inte med i statistiken. Den typen av olycka räknas inte ens med. Ni kan tänka er hur många som känner någon som varit med om en sådan olycka.

Därför är trafiksäkerheten så enormt viktig. Fordonen måste vara säkra, vägarna måste ha en bra standard, järnvägsövergångarna måste fungera och platser där man byter färdsätt måste vara säkra.

Sverige har under lång tid drivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete och har bland de lägsta antalen döda per invånare i trafiken i hela världen. Sverige skapade nollvisionen. Det är en vision som andra länder tagit efter. Vi forskar och utvecklar nya system i fordon och på vägen för att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken.

Det ger resultat. Det är verkligen positivt att vi 2025 hade det lägsta antalet dödsolyckor i vägtrafiken historiskt, 208 stycken, om man undantar 2020, då antalet resor på väg var dramatiskt mindre än under 2025. Det var lägre än 2024, trots att vägtrafiken ökade med 3 procent under 2025.

Allt detta är statistik. Men det är viktigt att se att en enda olycka drabbar så många, inte bara den skadade. Därför behöver vi systematiskt fortsätta att öka trafiksäkerheten i bilarna och på vägen. Vi behöver samtidigt betydligt fler kontroller av fordon och av att förarna följer reglerna för hastighet, användning av alkohol och andra droger samt kör- och vilotider. De regler som inte kontrolleras efterlevs inte i samma utsträckning som de som kontrolleras.

Liberalerna vill därför se fler trafikpoliser med fokus på det viktiga arbetet med trafikkontroller på väg. Här är arbetet med alkobommar i våra hamnar en viktig pusselbit. Vi har dessutom många fordon, inte minst utländska, på våra svenska vägar som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning och som kan utgöra en trafikfara. Trafiksäkerheten på våra vägar skulle förbättras avsevärt med fler kontroller på väg.

Tyvärr minskar inte antalet döda bland unga trafikanter och bland oskyddade trafikanter. Här måste vi göra mer. Vi behöver satsa mer på forskning om oskyddade trafikanter och om nya fordonskategorier, som elsparkcyklar, mopedbilar och A-traktorer, då de ökar i antal på våra vägar. Vi behöver förstå riskerna och orsakerna till olyckorna.

Mopedbilar och A-traktorer ökar ungdomars rörelsefrihet; det är väldigt positivt. Vi i Liberalerna är positiva till ny teknik och till att öka mobiliteten, men det får inte leda till ökade personskador. År 2023 infördes krav för A-traktorer på bälte, en person per plats och vinterdäck. I det nya körkortsdirektivet krävs utbildning och uppkörning för A-traktorkörkort. Det välkomnar vi liberaler – allt för att skapa kunskap och undvika olyckor. Vi liberaler vill samtidigt att de nya reglerna följs upp under åren efter införandet 2028 för att se om olycksstatistiken för dessa fordon förändras.

Vi liberaler vill också att det vid offentlig upphandling av transporttjänster ska ställas krav på hållbara hastigheter, det vill säga att leverantörens fordon ska hålla hastigheten. Det skulle ha en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och dessutom radikalt minska utsläppen.

Hastigheten är också kopplad till vägens utformning och tillstånd. På grund av för lite pengar till underhåll har Trafikverket sänkt hastigheten på vägar runt om i landet. Så kan vi inte ha det. Vi måste ha en vägstandard som gör att människor kan ta sig till arbetet säkert och på en rimlig tid. Trafiksäkerheten ska inte bero på var du bor. Liberalerna satsar nu tillsammans med sina samarbetspartier mer pengar än någonsin på underhåll av vägar, inte minst på landsbygden där de flesta hastighetsnedsättningar har skett.

Liberalerna tror som sagt på teknikens möjlighet när det gäller ökad trafiksäkerhet. Allt fler bilar är uppkopplade och kan dela sina trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt. Jag var själv involverad i ett sådant forskningsprojekt 2009. Nu har Trafikverket äntligen på allvar börjat använda dessa data för att öka trafiksäkerheten på väg.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till en gedigen körutbildning. Här behöver vi komma åt de illegala körskolorna och öka andelen som klarar teori- och körprov. Annars riskerar vi att om fem tio år få ett ökat antal olyckor på väg på grund av att vi faktiskt får sämre bilförare där ute.

Här vill jag också nämna det viktiga arbete som organisationer som NTF och MHF gör för att öka kunskapen om regler och öka trafiksäkerheten runt om i landet. De behöver ha stabila förutsättningar för sitt viktiga arbete.

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga och ge upphov till indraget körkort. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill därför att man ser över om trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet. Det är också viktigt att bedömningarna görs på ett rättssäkert sätt, med tillförlitliga metoder. Det är ett ämne som vi har hört om tidigare i debatten och som under året har varit aktuellt när det gäller pethtester i fråga om långvarig hög alkoholanvändning.

Fru talman! Jag vill också ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för fem år sedan. Det gäller de personer som testar synen och som visar sig ha syndefekter. Deras körkort återkallas direkt. De får inte en ärlig chans att visa om deras syndefekt faktiskt påverkar deras möjlighet att framföra bilen. Det är orimligt. Det berör cirka 1 000 personer varje år. Forskning visar att ungefär hälften av dem skulle kunna ha kvar sitt körkort. Därför är det positivt att Transportstyrelsens översyn gjort att nya regler med mildare krav när det gäller synfältsundersökning infördes i februari 2025.

Transportstyrelsen har också på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för körprov i trafik – det var just det som man pekade på i utskottsinitiativet – för att testa om man kan få fortsätta att köra bil även om man drabbats av synfältsbortfall, om det inte påverkar körförmågan.

Regeringskansliet går just nu igenom remissvaren, och nu driver Liberalerna på för att det ska ske ett snabbt genomförande.

Fru talman! Den mest spännande utvecklingen just nu inom trafiksäkerheten är vad som sker när det gäller självkörande fordon, då 90 procent av alla olyckor beror på människan. Vi liberaler är teknikoptimister, och nu äntligen verkar självkörande bilar kunna bli verklighet. Transportstyrelsen håller på att ta fram ett regelverk som ska vara klart 2027. De globala tekniska reglerna är på plats. Typgodkända bilar på EU-nivå kan komma redan 2027, alltså nästa år. Föregångaren Waymo kör 225 000 betalda resor i veckan i USA med självkörande fordon.

Tekniken är redo. Nu är det regelverk, ansvar och samhällsintegration som avgör takten. Här måste även vi politiker vara på tårna för att Sverige inte ska bli omsprunget. Vi har riktigt bra fordonstillverkare, och vi måste se till att de har en hemmamarknad och kan prova den nya tekniken.

Självkörande fordon är inte längre en framtidsvision. De närmaste åren kommer de successivt att införas. Jag tycker att det är riktigt spännande, då det var det jag jobbade med precis innan jag började här i riksdagen 2018. Detta är den teknik som kan göra att vi verkligen når nollvisionen.

Avslutningsvis: Trafiksäkerhet är ett område som Sverige har all anledning att vara stolt över samtidigt som mycket arbete kvarstår för att nå målet om max 133 döda i trafiken 2030, på vägen mot nollvisionen.

Jag yrkar bifall till utskottet förslag till beslut och avslag på alla motioner.

(Applåder)