Herr talman! Det är underhållande att höra Daniel Riazat försöka plocka politiska poäng på den processordning vi har här i kammaren, som beslutats av alla partier, när det gäller hur interpellationsdebatter går till.

Nu har ju Daniel Riazat lyckats bli utesluten av sitt parti, vad jag förstår, men annars hade han kunnat tala med sina partiföreträdare om att kanske ändra den ordningen. Den är dock demokratiskt beslutad här. Det är inte konstigare än så. Jag trodde nog att Daniel Riazat kanske ändå kände till det, men uppenbarligen inte.

Daniel Riazat verkar inte heller känna till hur en rättssäker och reglerad migrationspolitik fungerar. Det tycker jag är väldigt allvarligt. Det är allvarligt att skrämmas på det sätt som sker här och påstå rena felaktigheter.

Vi har en reglerad invandring där det alltid är individens skyddsbehov som är styrande. Det är inte jag som avgör det. Det är inte Daniel Riazat heller för den delen, kan jag upplysa om, utan det är Migrationsverket och oberoende domstolar som fattar de besluten.

Så är det, herr talman, av en viktig anledning, nämligen att migrationspolitiken ska vara rättssäker. Det ska inte vara politiker med bristande kunskaper om migrationspolitiken som står i riksdagens talarstol och avgör vem som ska få stanna och inte. Det vore inte rättssäkert. Det vore inte Sverige. Man ska alltid göra en individuell bedömning, och det görs bäst just i dessa domstolar.

Det är en väldigt bra ordning vi har. Jag kan konstatera att det förslag som Daniel Riazat står här och för fram, att detta ska avgöras här i en debatt, vore en väldigt dålig ordning. Framför allt vore det en väldigt rättsosäker ordning som skulle skapa väldigt stora problem. Jag är motståndare till det systemet. Jag behöver kanske inte gå in mer på det.

Vi har lagt om migrationspolitiken mot bakgrund av de väldigt stora integrationsproblem som finns i landet. Daniel Riazat håller inte med, förstår jag. Jag vet att inte heller Vänsterpartiet håller med. Jag vet att inte heller Miljöpartiet håller med.

Jag är inte säker på att vi kommer att hitta en gemensam ståndpunkt i den här diskussionen. Man kan dock fundera: Vad vore alternativet till det vi gör just nu? Vore det att fortsätta med den gamla migrationspolitiken, den kravlösa som skapade så enormt stora problem? Man kanske inte ser det när man sitter här i bänken i Sveriges riksdag, men jag är övertygad om att svenska folket ser integrationsproblemen – ser alla barn som växer upp i utanförskap, ser otryggheten och ser splittringen.

Då kan man, som Daniel Riazat verkar vilja, bara fortsätta som förut. Eller så kan man ta tag i problemen, och det är det vi gör genom att lägga om migrationspolitiken. Till exempel säger vi det som Daniel Riazat verkar tycka är så upprörande: Har man inte skyddsbehov ska man återvända hem. Om man begår brott och blir utvisad ska vi verkställa utvisningen så att ingen gärningsman kan fortsätta förstöra livet för sina brottsoffer.

Vi lägger om politiken. Vi ser goda resultat. Jag är övertygad om att det finns starkt folkligt stöd för detta. Vi kommer att fortsätta genomföra de reformer som vi har lovat svenska folket för att göra Sverige tryggare och säkrare.