Fru talman! Jag vill tacka äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje för svaret på interpellationerna.

Rädda Barnens kommer i sin barnfattigdomsrapport från 2025 fram till att 276 000 barn levde i ekonomisk utsatthet år 2023. Rapporten gäller perioden 2019–2023.

Den ena interpellanten har påstått att barnfattigdomen har ökat med 100 000 barn. Den ökningen beror dock på att man har ändrat barnfattigdomsmåttet. För 2023 använde man en reviderad beräkningsmodell, och då hamnar man på att det är 276 000 barn som lever i ekonomisk utsatthet.

Gränsen för låg inkomststandard har räknats om. I stället för att utgå från SCB:s nivå, som är lägre, utgår Rädda Barnen nu från Konsumentverkets beräkningar av faktiska kostnader för basbehov.

Fru talman! Med den nya beräkningsmodellen var antalet barn i ekonomisk utsatthet 321 000 år 2020. Till 2023 har det skett en minskning med 45 000 barn. Men det sker samtidigt en viss ökning med den nya modellen från 2022 till 2023, med 16 000 barn. Det är alltså 16 000 – inte 100 000, som det felaktigt påstås i interpellationen.

Om man hade använt den gamla beräkningsmodellen för 2023 hade siffran för barn i ekonomisk utsatthet varit 175 000. Med den tidigare beräkningsmodellen hade den ekonomiska utsattheten bland barn minskat från 2019 till 2022, och 2023 hade det skett en fortsatt minskning.

Vi kan enas om att Rädda Barnens rapport från 2025 kom fram till att det var 276 000 barn som levde i ekonomisk utsatthet 2023, med det sätt man mäter. Men att detta skulle innebära en ökning med 100 000 barn är en ren lögn.

Man kan inte göra en stor sak av att siffrorna skiljer sig åt när man använder olika sätt att mäta. Exempelvis kan man inte väga något i pund och sedan övergå till kilogram och sedan peka ut skillnaden.

Fru talman! Det finns en kraftig variation mellan och inom Sveriges kommuner när det gäller barnfattigdomen. Den lägsta andelen barn i ekonomisk utsatthet har Vellinge kommun, med 3,1 procent. Den kommun som har störst högst andel barn i ekonomisk utsatthet är Perstorp, med 30,6 procent. En förklaring är att andelen personer med utländsk bakgrund i Perstorp ligger på 33,2 procent. I rapporten konstaterar man att barnfattigdomen för personer med utländsk bakgrund ligger på 33,6 procent – att jämföra med personer med svensk bakgrund, där barnfattigdomen ligger på 5,8 procent.

Detta är ett arv från Socialdemokraternas tid i regeringen. Då förespråkade man länge en massinvandring till Sverige, under parollen ”ett Europa som inte bygger murar”. Vi ser nu konsekvenserna av Socialdemokraternas migrationspolitik – en ansvarslös och kravlös migrationspolitik. Bidragsberoendet har ökat markant, och arbetslösheten bland utrikesfödda är hög. Vi har en segregation som skapar spänningar i Sverige.

Fru talman! Under den här mandatperioden lägger vi om migrationspolitiken, så att det finns tydliga krav och incitament att komma i arbete och egen försörjning. Vi styr om arbetskraftsinvandringen från låglöneyrken till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Men det kommer att ta tid att få bukt med den segregation som har byggts upp under åren.

Det är viktigt att behålla en stram migrationspolitik framöver och arbeta aktivt med frivillig återvandring för den som inte lyckas bli en del av det svenska samhället. Det är bara med Tidöpartierna vi får en ansvarsfull migrationspolitik som kan lösa problemen med den segregation vi ser i dag.