Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Vi har återigen hört regeringen och skolministern tala om stora satsningar på skolan, de största på 30 år. Det är bra att skolan prioriteras. Jag uppskattar Liberalernas ingång där. Sedan är vi inte överens om vilka insatser som ska göras och vilka resultat de ska få.

Insatserna kommer dock väldigt sent i mandatperioden. Vi har väntat i nästan fyra år. Jättemånga elever med NPF och särskilda behov har haft det väldigt tufft under dessa år. Det har gjorts satsningar på skolan, men jag håller med interpellanten i den föregående debatten: Det har inte kommit generella statsbidrag i tillräcklig utsträckning för att upprätthålla bra kvalitet ute i kommunerna. Vi ser hur många kommuner får spara in på både skolan och förskolan.

Fru talman! För många elever med NPF märks dessa satsningar fortfarande inte i vardagen. Fråga kommunerna! Fråga skolorna! Fråga eleverna själva och deras föräldrar! Bilden är tydlig: Stödet räcker inte till. Oavsett om man tycker att man skjuter till pengar, som regeringen tycker, eller att det inte skjuts till tillräckligt med pengar, som vi socialdemokrater i oppositionen tycker, har skolorna problem med att kunna ge NPF-elever rätt stöd.

Sveriges Lärare är också tydliga med vad som behövs: mindre grupper som skapar trygghet och arbetsro, förutsägbara rutiner, tydliga mål och konkreta instruktioner.

Därför menar vi socialdemokrater att det behövs riktade resurser för att ta fram och sprida evidensbaserade metoder så att fler skolor får tillgång till arbetssätt som fungerar. Vi hade i vår budget 200 riktade miljoner för att utveckla och sprida best practice inom NPF-området. Vi hade också stora generella statsbidrag som skulle göra att man inte behövde skära ned på verksamheten.

Fru talman! Alla barn ska mötas av en skola som ser deras möjligheter, inte bara deras svårigheter. När vi vet vad som behövs har vi också ett gemensamt ansvar att se till att det blir verklighet.

Ursäkta att jag drog över talartiden!