Herr talman! Att komma in i slutet av debatten innebär med viss nödvändighet dessvärre att det blir en del upprepningar. Jag ber om överseende med det.

Inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i justitieutskottets betänkande, som vi nu debatterar. Det är välkommet att regeringen föreslår lagstadgade och ökade möjligheter till registerkontroller av kommunanställda som arbetar i hemtjänsten, på särskilt boende och inom LSS, lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade.

Äldre och funktionshindrade är liksom barn särskilt sårbara och utsatta. Vi ställer särskilda krav på den personal som ska ge dem stöd och hjälp i det vardagliga. Men vi har under senare tid nåtts av rapporter som pekat på en rad övergrepp i hemtjänsten, framför allt mot äldre kvinnor. Låt mig ge några exempel. I Gällivare uppgav en brukare 2024 att hon blivit våldtagen under natten. Händelsen polisanmäldes. I Vänersborg beskrev en brukare 2024 att hon blivit utsatt för sexuellt övergrepp av en anställd och hade känt stark rädsla. Upsala Nya Tidning gjorde en undersökning och skrev därefter: ”Från Malmö till Kiruna, i Bålsta, Piteå, och Örnsköldsvik. Runt om i Sverige har äldre personer med omsorg ofredats sexuellt, ibland till och med våldtagits, av personer som ska vårda och ta hand om dem.”

Anders Östlund, kriminolog vid polisregion Mitt, har granskat 400 anmälda våldtäkter mot kvinnor över 60 år. I ett tjugotal fall pekas hemtjänstpersonal ut som gärningsmän. Dessvärre finns det av skilda skäl god anledning att anta att det finns ett stort mörkertal, men redan ett brott av den här arten är ett för mycket. Det är något oerhört och innebär en kränkning som sätter djupa spår och skapar en otrygghet som den drabbade bär med sig resten av livet.

Herr talman! Den nu föreslagna registerkontrollen är ett steg i rätt riktning, men den är i sig ett trubbigt instrument. Säkerligen saknar många av dem som ertappats fällande domar för många av de nu begångna brotten. Det är inte alls säkert att de ens förekommer i polisens misstankeregister. Det nämndes att man visserligen tubbar lite på det här, men åtal ska vara väckt för att man ska kunna lämna ut uppgiften. Det innebär inte att man för evigt är dömd, men det kan innebära att man sätter tillsättningsförfarandet på paus till dess att ärendet är avgjort.

Det som gör mig rejält upprörd är det faktum att kommunerna inte alltid tar sitt ansvar. Gång på gång konstateras att anmälningar om övergrepp mot såväl barn som äldre mörkas. Man gör sina egna utredningar, som ibland slutar med en uppsägning av den utpekade, som kort därefter söker och ibland får liknande anställning i en annan kommun. I vissa fall har personer till och med fått behålla sin anställning.

Här måste nolltolerans gälla. Misstänkta övergrepp ska anmälas till och utredas av polisen. Något annat är helt otänkbart – i varje fall i min värld.

Herr talman! Egentligen är det anmärkningsvärt att vi låter män i hemtjänsten utföra intimhygien på vårdtagande kvinnor. I andra sammanhang är det lagstadgat att kroppsvisitation och kroppsbesiktning av en kvinna inte får utföras av en man. Men i vården och hemtjänsten går det tydligen bra. Det vill vi kristdemokrater sätta stopp för. Samma förhållande borde såklart gälla även inom hemtjänsten. Kristdemokraterna driver frågan och kräver att äldre i hemtjänsten ska få välja kön på omsorgspersonal för de mest intima momenten i vården.

Herr talman! Något annat som tas upp i betänkandet gäller den organiserade brottsligheten, som har gjort sitt intåg i det svenska samhället med allt vad det innebär. Det samhälle vi känner, baserat på förtroende och tillit, förändras i snabb takt.

Som nämnts tidigare har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi i en nyligen presenterad rapport konstaterat att den kriminella ekonomins omfattning beräknas till runt 352 miljarder årligen med vinster på runt 185 miljarder. Fram träder en bild där brottslighet inom legala strukturer spelar större roll än illegala marknader där man handlar med vapen och narkotika. En del av detta består i att kriminella organisationer försöker infiltrera samhällsviktiga funktioner, utöva otillåten påverkan på anställda i sådana funktioner eller rekrytera så kallade möjliggörare.

När det gäller påverkansförsöken mot kommunanställda finns en samlad bild av att de framför allt kommer från kriminella grupperingar eller personer med kopplingar till sådana grupperingar. I mindre utsträckning görs påverkansförsöken av personer med kopplingar till våldsbejakande extremism. Det här är ett reellt problem på vissa platser och för vissa verksamheter. Vi kristdemokrater välkomnar därför förslaget om att ge kommuner möjlighet att göra registerkontroller av anställda på vissa nyckelbefattningar.

En särskild utredare har även fått i uppdrag att analysera behovet av och förutsättningarna för att göra bakgrundskontroller i såväl offentlig som privat verksamhet. Syftet med uppdraget är bland annat att ge verksamheter ändamålsenliga verktyg inför och under anställningen för att de ska kunna förebygga de risker som förekomsten av personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner innebär på arbetsplatser. Utredningen ska redovisas först i mars 2027.

Personligen hade jag gärna sett att lagstiftningen kunde komma på plats betydligt tidigare än så, men jag inser att vi har ett visst beredningsförfarande i riksdag och regering. Vi får helt enkelt ge oss till tåls. Det är dock en angelägen fråga, och utvecklingen talar för snabba och brottsförebyggande insatser.