Herr talman! Berättelserna blir allt fler. Rapporterna och oron hörs runt om i Sverige. Vi har sett hur äldre människor släpper in hemtjänstpersonal i sina hem och sedan blir utsatta för övergrepp och fasansfullt våld – i sin egen bostad, en plats där de borde kunna känna sig trygga och få hjälp med livets mest grundläggande behov utan att känna rädsla. Det har också visat sig att personal har varit kända för grova brott.

I dag släpper man alltså in personal i äldre människors hem. Man ger människor makt över äldre som inte kan försvara sig och över vuxna med funktionsnedsättning som är helt beroende av samhällets stöd. Ändå har kommunerna hittills saknat ett tydligt lagstöd för att ens kontrollera om den som ska utföra insatser tidigare dömts eller misstänkts för allvarliga brott.

Vi vet nu att våld, sexuella övergrepp, stölder och bedrägerier förekommer. Det är inte acceptabelt. Det är inte värdigt en rättsstat och inte förenligt med det offentligas ansvar. Det undergräver förtroendet för välfärden, för utan trygghet finns ingen välfärd värd namnet. Det här tar propositionen nu tag i.

I dag prövas vårt samhälle. Den organiserade brottsligheten är inte längre ett problem vid sidan av välfärden utan söker sig rakt in i samhällets strukturer, in i kommunerna, in i omsorgen, in i beslutsfattandet. Vi vet att socialsekreterare och kommunala tjänstemän pressas, hotas och påverkas. Vi vet att den organiserade brottsligheten är systemhotande. Kommuner som riskerar att infiltreras av kriminella nätverk måste ha möjlighet att försvara sig. Bristfälliga regelverk får inte bli ett hinder för nödvändiga kontroller.

Hösten 2023 fick Södertälje kommun kritik från JO för att utan lagstöd ha kontrollerat om anställda tidigare hade begått brott. Kommunen ville skydda medborgare och personal mot organiserad brottslighet men saknade rätt verktyg. Kommuner som riskerar att infiltreras måste kunna försvara sig. De vill skydda medborgare och personal men har saknat rätt verktyg. Detta är både orimligt och oacceptabelt.

Mot den verklighet vi har räcker det inte med goda intentioner. Det här handlar om trygghet. Det handlar om tillit. Man kan faktiskt vara ganska förvånad över att det inte redan tidigare har funnits reella verktyg på plats för kommunerna att göra nödvändiga bakgrundskontroller.

Herr talman! Regeringens proposition om utökade registerkontroller är ett viktigt första steg. Kommunerna får ett rättssäkert och tydligt lagstöd för att begära utdrag ur belastnings- och misstankeregistret för personer som ska arbeta med äldre och vuxna personer med funktionsnedsättning i deras egna hem. Det handlar om arbete som ofta sker utan insyn, där den enskilde är helt beroende av den som utför insatsen. Skyddsvärdet är uppenbart, och åtgärden är både proportionerlig och motiverad. Man ska kunna känna sig trygg och säker med de personer som man släpper över sin tröskel.

Registerkontrollen vid arbete med barn utökas till att även omfatta uppgifter ur misstankeregistret, och giltighetstiden för utdragen kortas. Kontrollerna blir alltså mer ändamålsenliga och aktuella. Det stärker skyddet där det behövs som mest. Det här är sunt.

Kommunerna får också möjlighet att kontrollera belastningsregistret inför anställning till ledande befattningar och andra nyckelroller. Den som vill infiltrera en kommun gör det inte slumpmässigt. Man söker inflytande, information och kontroll. Det här är avgörande.

Registerkontroller är ett verktyg bland flera. Ett utdrag är aldrig en dom; det är ett underlag. Men att helt avstå från kontroll när riskerna är kända är att abdikera från ansvaret. Det är den enskilde som själv visar upp utdraget. Ett registerutdrag innebär inte heller ett automatiskt ställningstagande utan ska ligga till grund för en individuell prövning och måste kombineras med andra åtgärder som säkerhetsmedveten rekrytering och referenstagning.

Att kommunerna nu får ett lagligt och rättssäkert verktyg för att skydda sin egen verksamhet är inte kontroversiellt. Det är nödvändigt för tryggheten i välfärden, för tilliten till kommunerna och för ett samhälle som tar hoten mot sig självt på allvar. Vi utgår från verkligheten som den är, inte som vi önskar att den vore. När hoten förändras måste staten förändras. Tryggheten är en kärnuppgift för det offentliga.

Herr talman! Fler åtgärder behövs. Vi vet att frågan om uppföljande kontroller och ett bredare regelverk måste lösas. I några motionsyrkanden har också behovet av ytterligare åtgärder lyfts, och jag kan tycka att det är helt rätt riktning. Men regeringen har tillsatt en särskild utredning om bakgrundskontroller med uppdrag att ta ett samlat grepp inom området, och det finns inte skäl att föregripa detta arbete. Som ivrig påhejare av att denna utredning skulle komma till stånd – åh, vad jag väntar på att den kommer hit till riksdagens kammare!

Denna proposition är ett viktigt första steg för att skydda äldre och barn samt kommunernas mest centrala funktioner. Den föreslås träda i kraft den 1 mars i år. Snart kommer också utökade registerkontroller inom utbildningsområdet. Steg för steg ser vi till att det blir ordning och reda.

Propositionens förslag är väl avvägda, rättssäkra och proportionerliga. De stärker skyddet för utsatta människor, ökar tryggheten i kommunala verksamheter och bidrar till att motverka infiltration och otillåten påverkan utan att göra avkall på grundläggande rättsstatliga principer.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag om att riksdagen ställer sig bakom propositionen och yrkar avslag på motionerna och reservationen.