Fru talman! Vi debatterar fastighetsrätt i dag. Det här är ett område som påverkar förutsättningarna för bostadsbyggandet i Sverige.

Att äga sin bostad är ibland svårt med tanke på de trösklar som finns i form av höga kontantinsatser. Det handlar också om möjligheten att betala lån och så vidare. Det är i dag kostsamt att ge sig in på den svenska bostadsmarknaden oavsett om man köper ett hus eller om man köper en bostadsrätt.

Men möjligheten för fler att äga sin bostad är en positiv sak, eftersom man i större utsträckning värnar om sin bostad när man äger den. En sådan bostad ger också väldigt många möjligheter. Den ger friheter som man inte kan få i andra bostadsformer. Så är det kanske framför allt när det gäller villaägandet. Det är också en trivsam boendeform. Vi vill såklart skapa förutsättningar för fler att få möjlighet att äga sin bostad.

Det har länge funnits ett system som har gjort det möjligt för människor att äga sitt hus men inte tomten. Den möjligheten skulle behöva utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för systemet att vidmakthållas.

Det kallas i dag för ett tomträttssystem, där man har en särskild nyttjanderätt till en fast egendom, alltså mark. Den nyttjanderätten får konsekvensen att man betalar en avgift – en tomträttsavgäld – till den fastighetsägare som äger tomten. Du kan lite förenklat kalla tomträttsavgälden för en hyra. Avgälden är oförändrad i mellan tre och tio år, beroende på vilken boendeform det är.

De som försvarar nuvarande upplägg i tomträttssystemet menar att en förändring och förbättring för dem som har en tomträtt skulle skapa sämre förutsättningar för kommunen att få intäkter. Men det har visat sig att tomtpriserna har ökat kraftigt. Det har gjort att avgälden har ökat. Effekten har alltså blivit högre hyror, om man uttrycker sig så. Med nuvarande system och ökade markpriser motverkas alltså hela syftet med systemet. Man frångår också ursprungstanken – att möjliggöra för fler att äga sin bostad utan att behöva gå in med en kontantinsats eller betala för marken.

Det här är något som behöver ses över. För bostadsrätter har avgifter mångdubblats. Likaså har många med villor blivit utsatta för systemets avigsidor.

Det är i dag omöjligt att förutse vilka kostnader systemet innebär eftersom man inte vet hur utvecklingen för markpriserna ser ut. Det här skapar en oro och en oförutsägbarhet i hela systemet. Dessutom visar det sig att kommunerna räknar olika i fråga om tomträttssystemet. En tomträtt blir därmed oattraktiv. Många vill ogärna sitta på en tomträtt under dessa förutsättningar. Man vill inte inneha en tomträtt med tanke på att man inte kan överblicka konsekvenserna.

Lösningen är att modernisera regelverket och göra det mer förutsägbart. En ny utredning på området skulle behövas, där man gör en översyn utifrån dagens behov. Det handlar om en ny beräkningsmodell för dessa tomträttsavgälder för att undvika plötsliga avgiftshöjningar och om att man utgår från dagens ekonomiska verklighet.

Eventuellt skulle ett takbelopp kunna införas för hela avgälden eller för ökningen av avgälden. Det kan handla om en friköpsrätt med rimlig prissättning och om en hyrköpsmodell. Hyrköp är visserligen möjligt i dag, men det skulle kunna kopplas på ett bra sätt till en framtida friköpsrätt.

En positiv konsekvens av att se över systemet igen med en ny utredning är att vi kan trygga långsiktiga investeringar och skapa stabilitet på bostadsmarknaden. Vi behöver behålla ett i grunden bra system för att fler ska kunna bygga och bo även i områden med höga priser. Fler människor ska kunna skaffa ett hus eller en bostadsrätt även under tuffare ekonomiska förhållanden.

Tomträtts- och arrendeutredningen från 2012 bereds fortfarande i Regeringskansliet. Vi behöver påskynda detta arbete.

Med detta ställer jag mig bakom utskottets förslag till beslut.