Fru talman, ledamöter och åhörare! Vi debatterar ju familjerätt, och det är ett politikområde som griper djupt in i människors liv. Jag har fått ta del av många exempel på hur barn far illa och hur barn utsätts för våld.

Det finns en tradition i civilutskottet att samarbeta i dessa frågor, och i arbetet med frågan om tryggare hem för barn har det funnits en bred uppslutning mellan partierna. Det är en tradition som det är viktigt att arbeta vidare med.

Jag skulle vilja ge barnen en röst i riksdagen i dag, eftersom det är ett problem som fortfarande finns. Även om mycket arbete har gjorts finns mycket kvar att göra. Jag kommer att läsa upp ett av exemplen jag har fått till mig, och efter det kommer jag att gå in på Miljöpartiets politik.

Mamman flyttar från pappan när barnet är fem månader på grund av våld. Han lämnar omedelbart in en stämningsansökan och yrkar ensam vårdnad. Hävdar att mamman är psykiskt sjuk, bland annat. Han har umgänge med umgängesstöd. Barnet visar rädsla men man låter det fortsätta. Mamman behåller boendet, pappan får umgänge. Detta pågår ett par år tills barnet berättar om våld och sexuella övergrepp; mamman avbryter på inrådan från socialtjänsten. Hon ansöker om ensam vårdnad. Pappan får umgänge med umgängesstöd. Inget umgänge går att genomföra för att barnet visar rädsla. Familjerätten hittar inget godtagbart skäl för avståndstagandet. Barn- och ungdomspsykiatrin vittnar om att barnet är trovärdigt. Tingsrätten ger pappan ensam vårdnad. Mamman får inget umgänge eftersom hon bedöms ha påverkat barnet – detta utan att man sett några tecken förutom barnets reaktioner på pappan. Barnet vägrar åka. Han slutar äta. Mamman och barnet placeras på ett hem för vård eller boende, för att han ska avvänjas från henne och vänjas in med pappan. Mamman separeras från barnet. Pojken slutar äta och dricka och körs till sjukhuset. Han får komma hem till mamma, där han stannar ett par månader. Pappan ansöker om verkställighet med polis. Dagen innan pojken ska hämtas försöker han kasta sig framför en bil. Mamman åker med honom till barn och ungdomspsykiatriakuten. Han skrivs ut dagen efter. I taxin hem från sjukhuset prejas taxibilen in av polis och barnet slits från mammans armar och körs till pappan. Han är då sju år. Hos pappan ligger han i ett rum. De ställer in en bricka med mat till honom fram till dess han ger upp och börjar äta. Mamman måste ansöka om umgänge, som beviljas efter nio månader. Det blir umgänge med umgängesstöd. Av rapporterna framkommer att mamman och barnet har en fin relation och att mamman inte gör någonting som tyder på att hon försöker påverka barnet eller brister i omsorgen på annat sätt. När han är tio år vill han flytta till mamman. Hon inleder en tvist. I samtalen berättar barnet att han vill bo med sin mamma och varför. Handläggaren tillämpar föräldraalienation och skriver att barnet är alienerat grad medelsvår. Tingsrätten avslår ansökan om boendet, och barnet tvingas vara kvar hos pappan. När domen kommer rymmer han 20 mil till mamman och vill inte tillbaka. Mamman får honom att åka tillbaka. Efter varje umgänge när han ska tillbaka till pappan kräks han och har svåra panikångestattacker. Ett par månader senare orkar han inte mer och stannar hos mamman. Han ska då fylla tolv. Pappan ansöker om verkställighet. Det avslås. Han får prövning i hovrätten, men där avslås det också. Pappan vägrar godkänna flytten, och mamman ansöker på nytt om vårdnaden. Tvisten är pågående.

Fru talman! Vi ska inte ta upp några ärenden här, och det är inte avsikten. Att jag tar upp detta ärende är för att visa att vi har gjort mycket och att vi har kommit långt, men det är mycket som är kvar. Vi behöver fortsätta samarbetet över partigränserna för att hela tiden se till barnets bästa. Det är oerhört viktigt.

Det har gått tre år sedan åttaårige Tintin mördades av sin pappa under ett tvångsumgänge. Det blev startskottet till att lagen ändrades den gången. Lagändringarna inom området tryggare hem för barn trädde i kraft den 1 januari 2025 – alltså för ett år sedan. Lagens syfte är just att skydda barn från våld och ge barnet större rätt att självt avgöra om umgänge ska ske.

SVT har gått igenom 300 vårdnadstvister där dom har fallit i januari och februari 2025 – alltså efter att lagen hade införts. I 49 av tvisterna fanns uppgifter om att våld hade förekommit mot någon av föräldrarna eller barnen. Trots det beslutade tingsrätten om umgänge för båda föräldrarna i 21 av fallen. Granskningen visar alltså att det finns brister i lagstiftningen eller i dess tillämpning.

Vi anser att det behöver göras en granskning av samtliga domar som har fallit sedan lagen baserad på betänkandet Tryggare hem för barn infördes och att det behöver utvärderas om det är fråga om brister i lagstiftningen eller brister i tillämpningen av lagstiftningen. Om man hittar brister behöver man verkligen göra skärpningar och jobba med det här igen. Det är mycket allvarligt och oacceptabelt att barn, enligt SVT:s granskning, fortsätter att tvingas till umgänge med våldsamma föräldrar trots att lagstiftarna är eniga om att det inte ska ske.

Vi ville gå längre när lagen ändrades och slå fast att inget umgänge ska ske när föräldern, oftast kvinnan, och barnet bor i skyddat boende eller har skyddade uppgifter på grund av rädsla för förövaren. Det är orimligt att barn som gömmer sig ska tvingas umgås med sin förövare. Lika orimligt är det att barnet ska tvingas bära det tunga ansvaret att hemlighålla var barnet och den andra föräldern bor.

En kartläggning från Jämställdhetsmyndigheten visar att man i flera domar såg det faktum att en kvinna lever i ett skyddat boende med sina barn mer som ett bevis för samarbetssvårigheter än som bevis för att våld hade förekommit. Det är mycket anmärkningsvärt.

Vi vill se en ytterligare betoning på att alla uppgifter om våld och rädsla hos barnet eller barnets trygga förälder ska väga tungt i bedömningar om barnets bästa. Falska uppgifter om våld och sexuella övergrepp är enligt forskning väldigt, väldigt ovanliga. Alla uppgifter om våld måste tas på allvar och väga tungt i en riskbedömning – för barnets bästa.

Det handlar ofta om väl dokumenterade uppgifter om våld från en part som besvaras av motanklagelser från den andra parten. Här är förståelse för våldsmönster avgörande. Det måste finnas en specialistkompetens när det gäller barn och en specialistkompetens när det gäller våldsmönster. Vi anser att inget barn ska tvingas till umgänge mot sin uttalade vilja.

Grevio är Europarådets expertgrupp som granskar hur väl länder följer Istanbulkonventionen. Det är alltså en konvention för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Förrförra året riktade Grevio kritik specifikt mot Sverige för användandet av en pseudovetenskap kallad föräldraalienation. Pseudovetenskap är något som påstås vara vetenskapligt men där man inte följer vetenskapliga metoder och det saknas empiriskt stöd. Grevio rekommenderade Sverige att förbjuda användandet av föräldraalienation i domstolar och att säkerställa att samtliga professionella inom vård, sociala myndigheter och domstolar varnas för konceptets bristande vetenskaplighet. Flera länder har infört ett sådant förbud, och i Irland och Kanada pågår ett sådant arbete.

Justitieminister Gunnar Strömmer fick en fråga om vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av detta. Han svarade då att principen om fri bevisföring är grundläggande i svensk processrätt och står fast. Det ska den såklart göra. Men vi anser att man kan kartlägga hur det ser ut i dag. Vi måste kartlägga alla dessa domar. Vad är det egentligen som har hänt? Vi måste få koll på nuläget. Vilka konsekvenser får det här när det gäller våld mot barn och kvinnor?

Det borde vara självklart att man använder sig av fakta och vetenskap i utredningar som sedan är underlag för domstolar. Här behövs vägledning. Här behövs kompetens. Här behövs resurser.

Vårdnadstvister griper långt in i människors liv. Det finns många exempel på hur barn far illa. Det var det som jag började mitt anförande med. Det behövs verkligen specialistkompetens när det gäller hur barn fungerar och hur våld fungerar. Vetenskap måste vara bärande. Annars kan man inte få en rättssäker prövning, helt enkelt.

I Socialstyrelsens senaste rapport över skade- och dödsfallsutredningar ges rekommendationer om vad som behövs framåt. Myndigheten menar att det behövs stödjande strukturer och en organisation som främjar samverkan. Det behövs resurser och rätt kompetens för att ge specialiserade insatser. Socialstyrelsen menar också att barn måste få komma till tals utifrån sina förutsättningar och behov – och över tid.

Lagen ändrades för ett år sedan, men våldet fortsätter. Socialstyrelsens brister har varit kända länge, men våldet fortsätter. Vi i Miljöpartiet anser att vi återigen måste kraftsamla över partigränserna för att få stopp på våldet.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 23.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)