Fru talman! Låt mig kvittera till Laila Naraghi: Det är inte på det här området vi har de största konflikterna. Sedan finns det stora skillnader i synen på vissa frågor, som jag kommer att återkomma till i mitt anförande.

Laila Naraghi hade två minuters replik utan att svara på min enkla fråga: Hade den socialdemokratiskt ledda regeringen kunnat göra saker under sina åtta år vid makten som hade kunnat förhindra de tragiska händelserna – morden? Då kanske de här barnen hade levt i dag; det vet vi inte. Detta är väldigt medialt uppmärksammade fall, men det finns också många andra.

Lät Socialdemokraterna bli att prioritera familjerätten under sina åtta år? Eller hade ni partier som ni samarbetade med som gjorde att ni inte kunde lägga fram förslag? En regering måste, som ledamoten vet, vara enig.

Precis som Mikael Eskilandersson sa får Tidöpartierna saker gjorda. Vi förhandlar tillsammans, vi jobbar tillsammans och vi har två engagerade statsråd som vi i Tidöpartierna här i riksdagen träffar regelbundet. Vi framför frågor, vi diskuterar frågor och vi samarbetar ibland med oppositionen. Det behövs egentligen inte, för Tidöpartierna har majoritet, men jag tycker att det är bra om vi hittar en bred uppslutning.

Bromsade Miljöpartiet er? Var det detta som var orsaken? Ni hade ambitioner, och ni kanske ville göra saker, men ni kunde inte lägga fram dem eftersom ni inte hade regeringsunderlaget med er i dessa viktiga sakfrågor. Var det detta som gjorde att ni inte kom till skott, eller berodde det på andra saker?

Det är beundransvärt hur mycket den här regeringen har gjort på så kort tid på det här viktiga området, särskilt med tanke på att Justitiedepartementet har varit fullt upptaget med skjutningar, gängkriminalitet och allt annat. Jag tror att också Mikael Eskilandersson sa detta. Trots det här har man hunnit göra mycket stora skillnader på området, vilket jag är tacksam för.