Herr talman! Vi ska nu debattera utbildningsutskottets betänkande om vuxenutbildning. Det är utskottets betänkande nummer elva under detta riksmöte, och i det hanteras motioner som lämnades in av ledamöter, partier och partigrupper under allmänna motionstiden hösten 2025.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Samhällsutvecklingen har på ganska kort tid förändrat arbetsmarknaden i Sverige och många andra länder i grunden. Artificiell intelligens har blivit en del av vardagen. Digitaliseringen har accelererat i både offentlig och privat sektor. Kraven på kompetens ser i dag helt – eller i alla fall på många sätt – annorlunda ut än de gjorde för bara fem eller tio år sedan.

Samtidigt pressas Sverige av en mer osäker omvärld, ökande protektionism – inte minst från andra sidan Atlanten – och ett pågående krig i Europa som nu, efter överfallet på Ukraina, har pågått i nästan fyra år. Detta påverkar vår ekonomi, vår arbetsmarknad, vår konkurrenskraft och så vidare.

Herr talman! När den här regeringen tog över efter valet 2022 hade vi en väldigt hög inflation. Sverige blev fattigare. Invånarna i Sverige blev fattigare därför att pengarnas värde gröptes ur till följd av olika faktorer, framför allt i vår omvärld. Återhämtningen begränsades av den lågkonjunktur som följde i coronapandemins och Ukrainakrigets spår och som höll sig kvar.

Detta har bidragit till att vi har fått en ökande arbetslöshet i Sverige. Arbetslösheten beror delvis på vilken konjunktur vi har och på att återhämtningen har släpat efter, men den beror inte bara på det. Vi har också en strukturell arbetslöshet i Sverige. En stor andel av de arbetslösa har i dag begränsade färdigheter, och många av dem står långt från arbetsmarknaden.

Omkring 70 procent av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen – det handlar om ungefär en kvarts miljon människor, herr talman – tillhör grupper med svag konkurrensförmåga. För många av dem är bristande kunskaper i svenska språket och låga utbildningsnivåer avgörande hinder för att ta sig in på en arbetsmarknad som blir alltmer kvalificerad och som kräver alltmer av oss i form av olika typer av kunskaper, inte minst till följd av teknikutvecklingen och de stora landvinningarna på det området.

Samtidigt har vi en paradox. Vi har hög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivare skriker efter kompetens. Det visar att vi inte bara har problem med att alltför många människor inte har ett jobb att gå till utan också problem med att arbetsgivare inte hittar den kompetens de behöver. Vi har således ett matchningsproblem. Det här är egentligen inget nytt i Sverige – alla regeringar, oavsett om de lutar åt höger eller åt vänster, brottas med samma problematik gällande hur man ska få en bättre matchning på arbetsmarknaden.

Herr talman! Komvux och yrkeshögskolan spelar en väldigt viktig roll i att hantera den här utmaningen och få fler människor i arbete. Vuxenutbildningen är ett av vårt samhälles mest kraftfulla verktyg för frihet, inkludering och tillväxt. Det ger många människor en andra – och ibland en tredje – chans att läsa in gymnasiekompetens, byta bana, bygga på tidigare studier eller helt enkelt stärka sin position på arbetsmarknaden. Där tar nya framtider form.

Liberalerna har alltid betonat utbildningens värde i det goda samhället. Kunskap och färdigheter ger egenmakt. Det är bättre och värdigare att människor ges möjlighet att bidra än att de blir passiviserade genom bidragsförsörjning.

Herr talman! När vi nu gått in i 2026 skulle jag säga att det finns skäl till i alla fall en försiktig optimism, även om vi inte kan veta – världsläget är ju minst sagt ganska volatilt. Vi har en expansiv statsbudget, vilket kommer att hjälpa till. Vi har ljusare konjunkturutsikter. Vi har också den största skolbudgeten i modern tid, vilket är särskilt glädjande för Liberalerna.

Från regeringens och riksdagsmajoritetens sida har vi byggt ut det regionala yrkesvuxet, bland annat genom olika budgetbeslut. I årets budget tillförs ytterligare medel till yrkesutbildning. Det blir fler platser inom yrkeshögskolan och en förstärkt satsning på regionalt yrkesvux. Detta är investeringar som gör konkret skillnad både för individer och för arbetsmarknaden.

Samtidigt, herr talman, måste vi vara tydliga med att kvalitet aldrig får kompromissas bort. På senare år har oseriösa och i vissa fall rent kriminella aktörer tagit sig in i den kommunala vuxenutbildningen. Skolinspektionens granskningar visar att kommuner i flera fall har brustit i uppföljning och kontroll. Det är allvarligt och måste åtgärdas.

Därför tillsatte regeringen i november en utredning för att komma till rätta med de brister som uppmärksammats i vuxenutbildningen och inom svenska för invandrare. Ägar- och ledningsprövning är nödvändigt för att stoppa oseriösa aktörer från att bedriva vuxenutbildning. Det handlar ytterst om förtroendet för hela systemet.

Herr talman! Yrkeshögskolan är en utbildningsform som levererar. Åtta av tio personer som läser en yrkeshögskoleutbildning i Sverige har arbete året efter examen. Det ska sägas att en del hade arbete redan innan de började sin yrkeshögskoleutbildning, men arbetskraftsdeltagandet ökar med ungefär 10 procent för dem som också har läst på yrkeshögskolan.

Yrkeshögskolan fortsätter att byggas ut kraftigt och utvecklas nu vidare med kortare kurser, bättre möjligheter till omställning mitt i arbetslivet och en mer långsiktig finansiering. Från regeringens och Tidöpartiernas sida är vi tydliga med att yrkeshögskolan ska växa, men den ska göra det med kvalitet och stark arbetslivsanknytning.

Låt mig också säga något om sfi, herr talman. Här är Liberalerna mycket tydliga: Svenska språket är nyckeln till att komma in i det svenska samhället. Det är inte ett hinder utan en förutsättning, och det är både en rättighet och ett ansvar. Därför har regeringen ställt tydligare krav på progression och kvalitet. Att fler snabbare lär sig svenska, kommer i arbete och blir självförsörjande är avgörande både för individens frihet och för samhällets sammanhållning.

Jag är också väldigt glad över att vi har tagit fram en ny utbildningsform, nämligen den nationella yrkesutbildningen. Den byggs nu upp som en pilot, med inspiration från den modell som finns för yrkeshögskolan, och kan ge många en snabb och praktisk väg till jobb. Detta är ett exempel på hur vi moderniserar systemet utan att tumma på kvaliteten.

(Applåder)