Herr talman! Nu har vi en debatt om folkhälsa, och ledamoten har själv anfört att civilsamhället och studieförbunden är en väldigt viktig del i arbetet för att förbättra folkhälsan. Då är det klart att det är relevant att föra den debatten här i kammaren just nu.

Jag noterar alla de goda orden om studieförbunden och hur viktiga de är, inte minst för att förebygga ohälsa. Men likväl har man gjort de här neddragningarna, som får full effekt i år. Vi har i region för region kunnat se hur studieförbunden har dragit ned på personal och minskat utbudet. Det har slagit särskilt hårt mot funktionsnedsatta och mot äldre, som varit beroende av verksamheter i studieförbundens regi, både kurser och kulturella aktiviteter. I spetsen för detta har liberala utbildningsministrar gått och slagit mot våra studieförbund.

Nu säger ledamoten, herr talman, att väldigt lite pengar kan göra väldigt stor skillnad. Det är intressant. Då är kanske tanken hos Liberalerna att ju mer vi sänker bidragen till studieförbunden, desto bättre blir deras verksamheter. Det är inte riktigt detta man hör när man lyssnar på studieförbunden själva och hör vilka konsekvenserna har blivit av de neddragningar som Liberalerna har gjort på studieförbunden.

Det här hänger inte ihop, herr talman. Det stämmer inte. Man står å ena sidan och lovordar studieförbundens verksamheter och drar å andra sidan undan mattan för dem genom drakoniska neddragningar. Varför är detta regeringens och Liberalernas politik för att stärka folkhälsan? Hur går detta ihop?

(Applåder)