Fru talman! Det finns flera saker som har ändrats sedan folkomröstningen 2003. Jag tänker belysa två av dem: den säkerhetspolitiska kontexten och frihandelspolitiken.

Sedan den brutala ryska invasionen av Ukraina har säkerhetsläget i Europa eskalerat i dramatisk takt. Det är uppenbart att Rysslands agerande inte bara är en attack i vårt närområde utan ett angrepp på hela Europa.

Framför allt är dock utvecklingen i USA det tydligaste exemplet i närtid på att Europa måste samarbeta i ännu större utsträckning. Donald Trump vill bryta ned frihandelssystemet med oförutsägbara och skyhöga tullar. Samtidigt hotar han det säkerhetspolitiska läget genom sitt vårdslösa försök att annektera Grönland. Därmed gör han inget annat än att spela skurkstaterna Ryssland och Kina rakt i händerna. Dessa kan fortsätta bedriva sin aggressiva och hotfulla utrikespolitik.

Fru talman! Med en gemensam valuta röjs de handelshinder som växelkurssvängningar mot euron innebär. Dessutom beräknas handelsflödet mellan Sverige och andra euroländer kraftigt öka. En liknande, om inte större, effekt spås även för de utländska direktinvesteringarna i Sverige. Det skulle göra Sverige mer pålitligt för de utländska investerare som tror på svenska företag och svensk innovationskraft.

Med mer handel och gränsöverskridande investeringar stärks svensk konkurrenskraft. Framför allt är det dock ett viktigt verktyg för att motverka den amerikanska och kinesiska protektionismen och för att visa att vi aldrig tänker utpressas av Trumps tullhot. Euron gör oss både rikare och tryggare.

(Applåder)