Fru talman! Jag förstår att man respekterar en folkomröstning. Jag tycker att det är hedervärt.

Nu har det gått 23 år. En hel generation svenskar har vuxit upp. Jag skulle ändå vilja säga att jag inte tycker att jag kan se att det finns ett stort motstånd mot euron. Ungefär 30 procent säger att de är för. Lite fler säger att de är emot. Men en stor andel säger att de är osäkra. Skulle de osäkra bestämma sig skulle det bli väldigt mycket tydligare om det finns en folklig förankring eller inte. Och för att osäkra väljare ska kunna bestämma sig tänker jag att vi måste ha en diskussion om frågan.

Man kan säga att den svenska kronan har stärkts mycket under den senaste tiden. År 2003 var kursen ungefär 8,60. Då tycker jag kanske inte att 11 kronor, som den ligger runt nu, är så starkt. Man kan säga att vi kommer att behöva betala andras skulder. Jag håller inte med om det. Saker påverkar oss i dag – internationellt och globalt. Vi kommer att påverkas av hur det går för Frankrike vare sig vi är med eller inte.

Nu rinner min talartid ut. Jag tänker att vi får fortsätta debattera den här frågan.