Fru talman! I mitt tal på Folk och Försvar i Sälen för några veckor sedan lyfte jag vikten av de frivilliga försvarsorganisationerna för försvarsviljan och totalförsvarsupplysningen men också för att kunna uppnå förmågemålsättningen. Jag träffar dem återkommande; det skedde både i Sälen och ett par månader innan.

Vi har nu en stor tillväxt. Vi har många fler värnpliktiga än för några år sedan och bygger ut krigsförband. Det innebär att det börjar bli rätt så trångt på garnisonerna. Något som oroar mig lite grann är att de frivilliga försvarsorganisationerna inte ska få bra övningsmöjligheter; de kommer längre ned i prioriteringsordningen. Vi har fört en dialog med dem om vad vi skulle kunna göra – både för att de ska bedriva rätt verksamhet, vilket jag ska återkomma till, och för att de ska få rätt förutsättningar. Det handlar om huruvida man ska arbeta med simulatorer, få tillträde till nya övningsfält och så vidare.

Det är jätteviktigt att vi smider medan järnet är varmt. Vi har ju sett en ökning över tid till de allra flesta frivilligorganisationerna. Det skedde naturligtvis en ökning omedelbart efter den fullskaliga invasionen, och sedan har det gått upp och ned lite grann. Men de frivilliga försvarsorganisationerna växer på det stora hela, och de är viktiga för Försvarsmaktens inklusive hemvärnets verksamhet.

Till det vi har gjort för att skapa förutsättningar för dessa organisationer att växa hör som sagt att vi har fördubblat anslaget på några år. Men vi har också styrt genom olika uppdrag. Ett uppdrag för 2023 handlade om fördelningen av medlen mellan de 18 organisationerna, som naturligtvis binds samman av en förordning men är rätt så olika till storlek och karaktär. Syftet var att det skulle bli en lite jämnare fördelning mellan de större och de små. Vi vidtog denna åtgärd för att alla skulle ha liknande tillträde till inte minst organisationsstödet. För att kunna driva sin verksamhet har man en bottenplatta som inte bygger på någon form av ideell verksamhet. Det var en åtgärd som vi vidtog för att skapa bättre förutsättningar.

Vid en längre sittning vi hade i höstas pekade organisationerna på problemet med administration gentemot både Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten. Därför har vi också gett ett uppdrag om hur man kan se över den administrativa bördan, som i dag inte är riktigt anpassad till det de behöver göra. I dag behöver de växa och få så goda förutsättningar som möjligt. Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar har fått i uppdrag att se om man kan hitta effektivare processer, så att dessa organisationer inte bara får bättre övningsverksamhet utan också kan lägga kraft på kärnverksamheten snarare än administration och förvaltning. Det är viktigt och angeläget.

Detta är några av de initiativ som vi har tagit vid sidan av att tillföra mer medel.

Om jag ska lyfta fram någon verksamhet som jag tycker är särskilt viktig vill jag naturligtvis nämna initiativet med GU-F:arna, de militära snabbutbildningarna. De är bra. Ibland har det tagit lite för lång tid från ansökan till att man blivit uttagen. Det har kunnat ta så mycket som ett par år. Jag vet att man jobbar på att korta ned den tiden. Man bedriver också en väldigt bra och fin ungdomsverksamhet i många av de frivilliga försvarsorganisationerna.

Något som jag tycker är inspirerande och som jag lyfte fram i mitt tal hos Folk och Försvar i Sälen är att Frivilliga Flygkåren nu utvecklar en drönarkår och anpassar sig till ny teknologi. Samtidigt har man kvar kärnverksamheten i de frivilliga försvarsorganisationerna. Jag tycker att det är ett typexempel på hur frivilliga försvarsorganisationer verkligen kan bidra – inte bara till folkförankring utan också till reell försvarsnytta.