Fru talman! Om det som ligger bakom oss ska vara någon vägledning inför framtiden tycker jag ändå att vi på båda sidor har visat ett givande och tagande för att komma framåt. Det var också mot bakgrund av detta som regeringen instruerade Försvarsmakten att börja titta på 14 000 värnpliktiga. Försvarsberedningen sa nämligen att detta var viktigt. Det var också ett sätt för oss att hörsamma det och skapa förutsättningar för en bred politisk samsyn när det gäller den fortsatta utformningen av personalförsörjningssystemet och även Försvarsmakten i ett bredare perspektiv.

Jag sa i mitt tal på Folk och Försvar i Sälen att krigsförbanden behöver bli både starkare och fler, det vill säga att de måste vara både personellt och materiellt uppfyllda och samövade. Det är viktigt på riktigt.

Vi kommer också att behöva fler krigsförband än vad som omfattas av det försvarsbeslut som vi tog den 17 december 2024. Det är därför vi har gett ett uppdrag till Försvarsberedningen att också väga in de militära förmågemålsättningar som vi får tillsammans med andra allierade. Vi kommer att behöva utforma vår försvarsmakt med utgångspunkten att vi är Natoallierade. Det kommer att vara styrande.

Krigsorganisationen behöver bli större, och den behöver bli starkare. Krigsorganisationen beslutas ju av riksdagen, och då är det också helt naturligt att man använder Försvarsberedningen för detta i stället för att ha rena försvarsförhandlingar.

Låt mig säga några ord om detta med storleken på krigsorganisationen. Jag sade 130 000 plus reserver. Vad det innebär i sak är att vi har gett ett uppdrag till Försvarsmakten att titta på möjligheten att få fram ersättningsförband. Om ett kompani blir utslaget ska man ha en planering för ytterligare ett kompani som ska kunna ersätta det. Det är en lärdom från kriget i Ukraina att markstridskrafterna i vissa fall har haft skadeutfall upp till 130 000, eller upp till en tredjedel. Därför behöver Försvarsmakten också få arbeta med att skapa ersättningsförband. Vid första stridskontakten kan det ibland bli väldigt stora skadeutfall.

Detta är ett uppdrag som Försvarsmakten kommer att återkomma om i mitten av november. Jag hoppas att det kan vara en del av Försvarsberedningens arbete att också följa den dimensionen, just för att vi ska få en större uthållighet när det kommer till markstridsarenan.

Det finns naturligtvis också många uppfattningar och lärdomar mot bakgrund av kriget i Ukraina. Detta med volym och skala är definitivt en sådan. En annan är det stora inslaget av obemannade system och vikten av att kunna skydda sig mot obemannade system. Just nu är det inte ett manöverkrig i Ukraina, för man kan inte mobilisera massa på det sättet.

Vi har vidtagit åtgärder för att stärka vår förmåga när det kommer till motmedel mot telekrig. Vi har också satsat på olika obemannade system givet att den ryska militära förmågan har utvecklats mycket snabbt i det avseendet.

Detta sista var mer ett här-och-nu-perspektiv. Vi använder också läglighetsköpen till att genomföra detta.