Protokoll 2025/26:62 Torsdagen den 22 januari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:163 om fredsprocessen i Turkiet
Anf. 25 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Även om det är viktigt att prata om situationen för mänskliga rättigheter och fred i Turkiet får vi inte glömma bort Turkiets bredare roll för fred i hela Mellanöstern. Turkiet är på många sätt en av flera regionala stormakter, med ett egenintresse långt utanför landets gränser. Under lång tid har ett av dessa intressen varit att utgöra ett hot mot det kurdiska folket, även utanför Turkiet, såsom i regionen Rojava i nordöstra Syrien. Turkiet har upprepade gånger genomfört territoriella kränkningar av sina grannländer genom flyg- och markanfall mot kurdiska områden i grannländerna Syrien och Irak.

I det 15 år långa inbördeskriget i Syrien har Turkiet under lång tid understött och styrt jihadistgrupper, och även om Turkiet formellt motarbetat Islamiska staten, IS eller Daish, var landets gränser i söder under lång tid porösa och släppte igenom många av dem som blev terrorister för Islamiska staten. Först när Turkiet självt utsattes för terrorattacker från IS sattes reella åtgärder in.

Världssamfundet har under lång tid och under USA:s ledning haft den globala koalitionen mot Daish, och periodvis har aktiviteten varit hög. Men de senaste åren har aktiviteten i koalitionen minskat betänkligt. Problemen efter IS framfart har i stället kurderna i Rojava och det irakiska domstolsväsendet fått hantera. Vi i västvärlden har i praktiken tagit vår hand från problemen trots att många av de farligaste terroristerna är från våra länder. De senaste åren har de därför funnits i fängelser och läger som al-Hol.

Nu agerar Turkiet i stället i direkt motsättning till den globala koalitionen mot Daish genom att deras jihadistgrupper tillsammans med syriska regimens styrkor attackerar de kurdiska områdena där många av IS-terroristerna har suttit fängslade. De senaste dagarna har tusentals terrorister blivit fria, och de riskerar nu att utgöra ett hot mot oss. Till exempel planerade två terrorister ett attentat mot Sveriges riksdag.

Vad tänker utrikesministern om denna utveckling? Vad är hennes tankar om Turkiets roll, och hur avser utrikesministern att agera för att den globala koalitionen mot Daish ska återaktiveras för att bidra till regional och global säkerhet?

Fru talman! Jag ska också ta tillfället i akt och fördöma attackerna mot utrikesministerns ministerkollegor Forssell och Dousa vid deras respektive hem. Jag vet att utrikesministern också har varit utsatt för attacker, både i kammaren och vid sitt hem. I en demokrati är det inte acceptabelt att attackera statsråd. Vi behöver stå upp för vår demokrati, och då är denna typ av attacker inte acceptabla.

Utvecklingen i Syrien medför enorma humanitära behov. Vi vet att striderna mellan regeringsstyrkor och kurdiska styrkor har lett till att många människor är på flykt. De humanitära behoven tillgodoses inte av sig självt, utan Sverige, EU och omvärlden måste nu agera för att hjälpa människor på flykt, säkra freden och bygga upp Syrien igen.

Fru talman! Det är stor risk att egenintresset får styra i Syrien i stället för att vi hittar en väg att stödja freden, vilket vore det bästa. Det finns många folkgrupper, och mycket har skett under det långa inbördeskriget. Vi skulle kunna spela en roll här, men då måste vi stödja de grupper som står upp för internationell rätt och demokrati och som försöker stoppa IS-terroristernas framfart.