Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Enligt vår uppfattning behöver det göras mer än det vi hittills har kommit överens om. Jag förstår att försvarsministern säger att genomförandet av försvarsbeslutet 2024 fortsatt utgör grunden för Försvarsmaktens förmågeutveckling. Det är naturligt utifrån de beslut som är fattade, men nu ska en ny försvarsberedning starta inom kort.

Samtidigt har vi en förändring i säkerhetsläget inte bara i vår del av Europa utan också mer allmänt runt om i världen. De senaste veckornas turer kring Grönland belyser detta med all önskvärd tydlighet. Underrättelsetjänster har redovisat att vi inte heller ska utesluta en direkt konflikt med Ryssland inom, säg, fem år – olika tidsspann anges.

Detta gör att kraven på oss ökar. Därför bör man titta på hur man kan hitta fler möjligheter att utbilda värnpliktiga snabbare. Vårt krav är 12 000 till 2030. Jag tror att det går att genomföra. Det handlar om att man tar uppgiften på allvar och försöker lösgöra fler officerare, locka tillbaka avgångna officerare, använda reservofficerare i större utsträckning och använda tidvis anställda soldater och K-soldater för utbildning av trupp.

Det handlar också om att vi snabbt måste se till att återupprätta en del infrastruktur som logement och matsalar, kanske få till stånd ett ökat utnyttjande av övningsfält och tillhandahålla materiel och utrustning för soldaterna.

Har man en tydlig politisk vilja och är väldigt distinkt när det gäller kravbilden går sådana här saker att genomföra. Jag har naturligtvis checkat den här möjligheten med folk som jag har en relation till inom Försvarsmakten. Jag gör bedömningen att detta är möjligt om viljan finns.

Med den dimensionering som vi ska ha 2030 kommer 10 000 värnpliktiga per år att skapa en organisation som räcker för ett inledande försvar av Sverige och för att hålla nyckelområden i Sverige. Det blir svårt att ersätta förluster, och det blir svårt att hålla hela landet. Den storleken på värnpliktsutbildningen medför en begränsad uthållighet.

Om vi går upp till 12 000–15 000 per år får vi en bättre uthållighet. Vi får en reserv på 120 000–150 000. Vi kan försvara flera områden samtidigt. Vi kan stå emot längre, och vi kan rotera förband. Jag tror att man måste ha detta som ett förstahandsmål efter 10 000.

Vi har från vår sida sagt att 20 000 värnpliktiga per år är målet. Det ger en mycket större krigsorganisation. Det gör det svårt och dyrt att angripa och ockupera Sverige. Det ger oss ett territoriellt försvar av hela landet, en djupare uthållighet och en stor ersättningsförmåga. Den nivån på en organisation skulle också före krig ha en avskräckande effekt.

Man ska alltså se antalet värnpliktiga i relation till försvaret av Sverige och vilken typ av signal det ger säkerhetspolitiskt. Det är för lite med 10 000 till 2030, som vi hittills är överens om; vi måste se hur vi kan komma upp i betydligt större volymer. Ett första steg kan vara att tidigarelägga sådant som vi tidigare har sagt att vi ska klara.