Protokoll 2025/26:62 Torsdagen den 22 januari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:218 om säkerhetsprövningar
Anf. 15 Justitieministern Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen vidtar med anledning av utvecklingen kring säkerhetsprövningar på arbetsmarknaden och om vi tänker gå vidare med förslagen om ett överklagandeförfarande som lämnats i betänkandet Säkerhetsprövningar nya regler som kom 2024.

Sedan flera år tillbaka finns en breddad och förhöjd hotbild mot Sverige och mot svenska intressen. I det allvarliga säkerhetsläge som råder är ett väl fungerande säkerhetsskyddsarbete helt centralt. Säkerhetsprövningar av personer som ska arbeta med eller delta i säkerhetskänslig verksamhet är en väldigt viktig del av det skyddet. Utformningen av processen för säkerhetsprövningarna har stor betydelse både för den som ska genomföra säkerhetsprövningen och för den som blir föremål för prövningen.

I december förra året tog regeringen emot betänkandet Säkerhetsprövningar nya regler. I betänkandet föreslås flera förändringar som har till syfte att göra prövningsprocessen tydligare och mer rättssäker. Ett av utredningens uppdrag var att bedöma om det bör införas en möjlighet att överklaga besluten om säkerhetsprövningar. Utredningen bedömer att det bör införas regler om att arbetstagare ska kunna överklaga prövningsbeslut som är till nackdel för arbetstagaren. Däremot lämnar utredningen inga fullständiga förslag utan bedömer att den frågan kräver ytterligare utredningsåtgärder. Betänkandet har varit ute på remiss, och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Till bilden hör också en ny utredning, En ny ordning för personalsäkerhet, som tillsattes i november. Utredaren i den utredningen ska bland annat ta ställning till om ett så kallat klareringssystem bör införas i Sverige. Ett sådant klareringssystem innebär typiskt sett att en person prövas och godkänns i en viss säkerhetsklass och att den prövningen görs centraliserat. Utredaren ska också ta ställning till om ett sådant klareringsbeslut ska kunna överklagas. Om utredaren kommer fram till att ett klareringssystem inte bör införas ska utredaren i stället slutföra det uppdrag som låg till grund för betänkandet och alltså lämna förslag på hur en överklagandeprocess i dagens system för säkerhetsprövning bör utformas.

Att reglerna för personalsäkerhet är utformade på ett ändamålsenligt sätt är en väldigt viktig del i allt detta. Det är en viktig fråga för regeringen, och behovet av nya åtgärder på detta område övervägs förstås löpande inom Regeringskansliet.