Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Sverige är känt för sitt starka djurskydd och goda djurhälsoläge, och detta är något som jag och många med mig värderar väldigt högt. Det märks inte minst på svenska konsumenters vilja att välja svenskt både i butiken och på restaurangen.

Därför är det lika upprörande och djupt oroande varje gång vi får ta del av bilder och filmer som visar grova överträdelser av den svenska djurskyddslagstiftningen. Före jul gjorde Kalla fakta en granskning av en större mjölkgård på Öland, där djur utsattes för misshandel och hölls under förhållanden som inte levde upp till de mest grundläggande kraven på skötsel och omsorg.

Vi fick se hur djurskötare slog och hoppade på kor som inte hade en chans att fly situationen. De scenerna hänger fortfarande kvar på min näthinna, och många i min närhet har frågat mig hur något sådant kan få förekomma i ett land som Sverige, där vi har så starka djurskyddsregler.

Det, herr talman, har jag stor förståelse för då det i den nya, moderna djurskyddslag som antogs 2018 slås fast att djur har ett egenvärde och ska skyddas från onödigt lidande. Enligt lagen har de rätt att bete sig naturligt, och de ska hållas och skötas i en god miljö som främjar deras hälsa.

För att lagen inte ska reduceras till fina ord på ett papper krävs att den tillämpas och följs upp och att eventuella avvikelser rättas till innan det spårar ur på det sätt som vi såg. Här spelar djurskyddskontrollen en viktig roll, och det är anledningen till att jag valde att ha den här debatten med landsbygdsministern i dag.

Herr talman! Vi vet att majoriteten av Sveriges lantbrukare följer djurskyddslagstiftningen och gör sitt yttersta för att ta hand om sina djur på allra bästa sätt. Just därför är det avgörande att de som inte sköter sig upptäcks i tid – för djurens skull, för seriösa lantbrukares skull och för att förtroendet för den svenska livsmedelsproduktionen inte ska urholkas.

Jag vill vara väldigt tydlig med att jag inte uppmuntrar att obehöriga personer ska smyga in på gårdar, filma, fotografera och sprida material utan att först fråga verksamhetsutövaren. Detta motsätter jag mig starkt, och jag förstår att det här väcker stor oro bland våra svenska lantbrukare och skapar en enorm stress i det dagliga arbetet.

Herr talman! I stället för att ha smygfilmare ute på gårdarna behöver vi en djurskyddskontroll som fungerar ändamålsenligt så att vi på ett rättssäkert sätt kan upptäcka, förebygga och åtgärda brister i djurhållningen. Därför är det oroande att systemet brister. Enligt den nationella djurskyddsrapporten för 2024 genomfördes kontroller endast på 5,4 procent av landets anläggningar med livsmedelsproducerande djur. Målet är att minst 10 procent ska kontrolleras årligen.

Problemet handlar dock inte bara om att kontrollerna är för få utan också om att tillsynen inte är likvärdig i landet. Enligt samma underlag, herr talman, varierade andelen kontrollerade anläggningar mellan 1,9 och 11,9 procent beroende på län. År 2024 var det dessutom bara två länsstyrelser i hela landet som nådde 10-procentsmålet. Som jämförelse kan jag nämna att det under pandemiåren 2020 och 2021 var sju respektive fem länsstyrelser som nådde upp till målet.

Herr talman! Det här är inte en liten avvikelse, utan jag skulle säga att det är ett tydligt tecken på att kontrollsystemet saknar tillräcklig kapacitet för att fungera förebyggande. Därför undrar jag vad ministern tänker göra för att se till att djurskyddsinspektörerna ges rimliga förutsättningar att genomföra tillräckligt många rutinkontroller, som är ett av huvuduppdragen i länsstyrelsernas djurskyddsarbete.