Herr talman, landsbygdsministern och alla åhörare! Vi diskuterar skogens förädlingsvärde och skogsindustrins betydelse för finansieringen av välfärden. När vi talade om detta före frågestunden upplevde jag att vi är överens om att den stora nedgång som har drabbat sektorn är skadlig för samhällsekonomin. Min frågeställning handlar om vilka åtgärder regeringen avser att vidta.
Ännu en hämsko som har lagts på svensk skogsindustri är att utsläppsrätterna fasas ut. Det innebär att den del av svensk skogsnäring som har ställt om, som är grön, kommer att förlora utsläppsrätter. I stället kommer utsläppsrätter att lämnas till skogsindustriföretag i andra länder, som driver sina processer med naturgas, kol och olja. Det blir en väldigt olycklig, dålig konkurrenssituation. De svenska företag som genomfört investeringar och fasat ut kol och olja ur sina processer straffas för att de har gjort rätt. Det är varken rättvist, klimatsmart eller särskilt ekonomiskt. Framför allt är det dåligt för den svenska statskassan.
Statsrådet Peter Kullgren pratade också om att industrin under ganska lång tid har efterfrågat fungerande järnvägstransporter. Samtidigt har de under de senaste tolv åren drabbats av kraftigt höjda banavgifter. Under tidsperioden har de höjts med 600 procent. Det är klart att det försämrar möjligheterna att lägga om transporterna till järnväg.
I mitt hemlän Västerbotten har särskilt SCA, men även Holmen, drivit på för att få till en fungerande järnvägsförbindelse och en upprustning av tvärbanan mellan Inlandsbanan från Storuman till stambanan och ut till Umeå hamn och skogsindustrierna som är belägna där. Det är satsningar som den svenska försvarsmakten också välkomnar. Man ser betydelsen av att rusta upp dessa viktiga tvärstråk. Men från regeringen kommer ingen signal om att det är något man kan tänka sig att överväga.
Det är helt avgörande att vi kan hålla igång en industrisektor som har varit och är väldigt betydelsefull.
Regeringen har även lagt en hämsko på planerade investeringar i biodrivmedelsproduktion. De har lagts på is. Det syns inte minst utifrån skogsindustriernas egen redovisning att de stora investeringar som man hade tänkt genomföra har pausats eller skjutits på framtiden.
Vad är landsbygdsministerns svar till sektorn? Är det att det blir en fortsatt nedgång som kommer att skada inte bara industrin och dem som arbetar i industrin utan hela den svenska ekonomin?