Fru talman! Tack, ledamoten, för det delvisa svaret!

Jag delar Martin Kinnunens oro när det gäller de utredningar som pågår och de debatter som återstår. Vi socialdemokrater ser att det krävs samordning och en snabb lösning för att man ska få ordning på skogspolitiken och på alla de olika frågor som kvarstår. Jag är inte säker på att en grundlagsförändring är en särskilt snabb modell.

Däremot är jag alldeles övertygad om att vi måste lösa ersättningsfrågan. Det får mig att ställa ytterligare en fråga, fru talman. Vi hade avsatt 2,5 miljarder kronor till ersättning för skogsägare som inte kan bruka sin mark på ett eller annat sätt. Ni skar kraftigt ned den summan.

Nu kommer ni tillbaka med en summa på 100 miljoner som ska träda i kraft 2027. Frågan är: Vill ni egentligen att markägarna ska få ersättning? Är det bara ett tomt löfte, eller försöker man fördröja ersättningen på något sätt?

Jag har en annan åsikt när det gäller ersättningsfrågan. Jag har sett ett förslag att det ska vara en engångsersättning. Skogen är en levande organism och en växande råvara; den förändras hela tiden. Skulle det bli en engångsersättning lägger vi i princip en död hand över brukandet av skogen. Då är det betydligt bättre och lämpligare med en tidsbestämd ersättning.