Herr talman! Vi är här för att debattera betänkande KU10 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
I betänkandet har utskottet behandlat flera områden. Många har nämnts av föregående talare – på ett mycket förtjänstfullt och respektfullt sätt, vill jag passa på att säga. Jag ska göra mitt bästa för att inte grusa den goda ton som hållits i debatten.
Jag kommer i mitt anförande att fokusera på den del av ärendet som avser granskning av regeringens remittering till Lagrådet.
Under granskningsperioden överlämnades 580 propositioner, varav 454 granskades av Lagrådet. Av dessa avstyrkte Lagrådet 37, helt eller delvis. Detta är att se som en ökning.
Vilka ärenden som kritiserades framgår inte i betänkandet, då KU:s roll är att förhålla sig till den konstitutionella aspekten. Men låt mig ändå nämna ett par av dessa ärenden för att sätta frågan i ett sammanhang.
När det gäller propositionen som hanterade anonyma vittnen avstyrkte Lagrådet att man skulle kunna vittna anonymt i domstol. De anförde att förslaget inte skulle vara träffsäkert och att det fanns en betydande risk för att den tilltalade ändå skulle förstå vittnets identitet. Lagrådet bedömde att anonyma vittnesmål skulle få ett mycket lågt bevisvärde och endast kunna användas som stödbevisning.
När det gäller propositionen som hanterade informationsutbyte mellan myndigheter avstyrkte Lagrådet delar av förslaget om att skolor, kommuner och myndigheter skulle tvingas dela information med polisen. Kritiken rörde främst hotet mot den personliga integriteten och risken för diskriminering.
När det gäller propositionen som hanterade säkerhetszoner eller visitationszoner krävde Lagrådet att lagen om säkerhetszoner skulle tidsbegränsas och menade att möjligheten att överklaga zonbeslut behövde utredas bättre. De varnade även för oönskade sidoeffekter och godtyckliga ingripanden.
När det gäller propositionen som hanterade preventiva tvångsmedel mötte förslaget om utökade möjligheter till hemlig avlyssning och övervakning i brottsförebyggande syfte utan konkret brottsmisstanke stark kritik för att vara alltför långtgående.
När det gäller propositionen som hanterade kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer kritiserade Lagrådet förslaget för att vara otydligt och onödigt och riskera att leda till en för vidsträckt kriminalisering som skulle strida mot föreningsfriheten.
När det gäller propositionen som hanterade begränsningar i elektronisk kommunikation på Sis fick förslaget att ge Statens institutionsstyrelse större befogenheter att begränsa ungdomars tillgång till telefon och internet bakläxa på grund av bristande rättssäkerhet och otydlig reglering av individens rättigheter.
Herr talman! Ur ett konstitutionellt perspektiv fyller Lagrådet en viktig funktion i förhandsgranskningen av regeringens lagförslag innan dessa läggs fram för riksdagen, och lagstiftningsarbetet får inte urholkas. Historiskt är det dock inte ovanligt att detta sker. Vad som då är viktigt är att argumentationen för varför man väljer att inte följa Lagrådets rekommendation tydligt framgår för att riksdagen ska kunna överväga de skäl som ligger bakom. Vår granskning visar att detta måste framgå tydligare.
Utöver enskilda lagar har Lagrådet återkommande kritiserat att lagar stressas fram, att remisstiderna är för korta och att kvaliteten på regeringens underlag då påverkas negativt. Detta har delvis hörsammats av regeringen, som föreslagit en tillfällig utökning av antalet avdelningar inom Lagrådet för att de ska hinna med granskningen, vilket välkomnas.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga ett par ord om affärsverken, vars styrning också har granskats. Vi talar alltså om Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Det upplevs fortfarande som svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Det bör också sägas att det eftersom affärsverken primärt är avgiftsfinansierade, i kontrast till anslagsfinansierade, också finns en oro för svårigheter att följa finansieringen på ett tydligt sätt.