Fru talman! I dag debatterar vi medborgarskapsärenden. Medborgarskapet är inte ett administrativt avslut på en migrationsprocess utan ett betydande steg till ett inträde i den svenska gemenskapen. Det innebär rättigheter men också skyldigheter. Det innebär delaktighet, ansvar och en ömsesidig förpliktelse mellan individen och samhället.

Därför vill Kristdemokraterna, tillsammans med övriga Tidöpartier, uppvärdera det svenska medborgarskapet. Det ska betyda något att bli svensk medborgare. Det är rimligt och nödvändigt att ställa tydligare krav på kunskaper i svenska språket, kunskap om det svenska samhället, längre hemvisttid, egen försörjning och ett hederligt levnadssätt. Men, fru talman, höjda krav ställer också högre krav på staten. I ljuset av denna inriktning är det helt avgörande att processen för att bevilja medborgarskap fungerar rättssäkert, effektivt och korrekt.

Fru talman! Tyvärr visar Riksrevisionens rapport att processen historiskt inte har fungerat väl. Vi debatterar Riksrevisionens granskning av hur Migrationsverket hanterar medborgarskapsärenden. Det är, som man kan konstatera, ingen munter läsning. Granskningen avser perioden 2018−2023 och fokuserar på om Migrationsverket har arbetat effektivt för att säkerställa korrekta beslut som fattats utan onödiga dröjsmål. Den omfattar måluppfyllelse, resurseffektivitet samt de förutsättningar som regeringen har gett myndigheten, bland annat vad gäller informationsutbyte med andra myndigheter och konsekvenserna av möjligheterna att begära avgörande enligt förvaltningslagen.

Riksrevisionens övergripande bedömning är tydlig: Hanteringen av medborgarskapsärenden är inte effektiv under denna tidsperiod. Det finns brister när det gäller att säkerställa korrekta beslut, en risk för oenhetliga bedömningar och handläggningstider som i många fall är oskäligt långa. Därtill konstateras att de rättsliga förutsättningarna för informationsinhämtning från andra myndigheter har varit otillräckliga och att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder med anledning av de negativa konsekvenserna av begäran av avgörande.

Det är en allvarlig situation som beskrivs, som med rätta leder till flera rekommendationer både till Migrationsverket och till regeringen.

Fru talman! Det är därför viktigt att konstatera att vi i dag, när vi står i den här kammaren, har en annan regering än den Sregering som faktiskt bär ansvaret för merparten av den granskade perioden. Redan innan Riksrevisionens rapport presenterades hade den nuvarande regeringen initierat uppdrag och åtgärder för att stärka kvaliteten och rättssäkerheten i medborgarskapsärendena, något som man kan konstatera att den tidigare socialdemokratiska regeringen uppenbart misslyckades med under sina åtta år vid makten.

Regeringen gav under 2024 och 2025 Migrationsverket flera uppdrag för att stärka myndighetens förutsättningar att fatta korrekta beslut. Det handlar om att förstärka kontrollen i medborgarskapsärenden, om identitetskontroller och om att tillsammans med andra myndigheter motverka identitetsmissbruk. Regeringen arbetar också för att öka effektiviteten genom till exempel digitalisering och förbättrat informationsutbyte, både internt och mellan myndigheterna.

Vidare har de rättsliga möjligheterna till informationsutbyte, både nationellt och internationellt, stärkts genom lagändringar. Krav på personlig inställelse vid ansökan om medborgarskap har införts, och flera utredningar har tillsatts för att säkerställa korrekta beslut, bland annat genom skärpta krav på hemvisttid, hederligt levnadssätt samt utökade möjligheter att lagra, behandla och dela biometriska uppgifter.

Fru talman! När det gäller de långa handläggningstiderna har Migrationsverket vidtagit flera åtgärder för att effektivisera processen. Det handlar bland annat om att tillföra resurser för att hantera äldre ärenden, att handlägga ärenden i turordning och att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera handläggningen av ärenden om begäran av avgörande.

Fru talman! Man kan inte nog understryka vikten av att beslut i medborgarskapsärenden är korrekta och fattas inom rimlig tid. För den enskilde handlar det om trygghet, förtroende och rättssäkerhet. För samhället handlar det om att värna medborgarskapets värde.

Vi kristdemokrater ser därför positivt på regeringens redan vidtagna och kommande åtgärder, som innebär ny lagstiftning, förstärkt styrning och ökad effektivitet. Det här är tyvärr ytterligare ett område där stora ord från Socialdemokraterna inte blev till praktisk handling under åtta år vid makten. Nu har dock Sverige ett nytt regeringssamarbete som faktiskt både ser problemen och åtgärdar dem. Det är avgörande att denna inriktning består, så att vi inte efter nästa val återigen hamnar i ett rödgrönt kaos och ett politiskt icke-görande.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)