Herr talman! I denna debatt kommer jag att utgå från den verklighet som visar varför frågor om tryck- och yttrandefrihet och massmedier är så viktiga.

Mer än vart fjärde barn uppger att de utsatts för mobbning på nätet. Den psykiska ohälsan ökar bland unga, särskilt hos flickor, och kopplas ofta till sociala medier. Sveriges regering beslutade i oktober 2025 att ge en utredare i uppdrag att analysera förutsättningar för att införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier i syfte att stärka skyddet för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer.

I denna fråga är Danmark ett föregångsland. Där beslutade man redan i november att införa en åldersgräns på 15 år för sociala medier. Det uttalade syftet är att skydda barn från algoritmer och beroendeframkallande funktioner och minska negativ psykisk påverkan.

I Australien beslutades i december 2025 om ett förbud för barn under 16 år att använda sociala medier. Syftet är även där att skydda unga från skadligt innehåll. Plattformar som Tiktok, Instagram, Youtube, Snapchat, X, Reddit och Facebook måste nu aktivt hindra minderåriga från att skapa konton, annars riskerar de böter.

Det finns de som ifrågasätter om sådana begränsningar är förenliga med yttrande- och tryckfriheten, men det behöver ställas i relation till att det gäller barn, som är mycket mer påverkbara än vuxna. Det är därför mycket välkommet att regeringen nu har tillsatt en utredning om hur en åldersgräns för sociala medier kan införas även i Sverige, för barnens och de ungas skull.

Herr talman! Denna debatt gäller ett motionsbetänkande. Kristdemokraterna står bakom regeringens politik. Flera av motionerna lyfter viktiga aspekter, men det kan behöva göras känsliga avvägningar mellan de olika förslagen och de grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihetsfrågorna i relation till EU-rätten.

Exempelvis har EU-kommissionen tagit fram riktlinjer för att stödja plattformar som är tillgängliga för minderåriga när det gäller att uppfylla kraven i DSA, Digital Services Act. Det finns nu en app för åldersverifiering, anpassad för varje medlemslands nationella förutsättningar. På så sätt blir det möjligt att bevisa sin ålder genom ett elektroniskt intyg när personen vill använda onlinetjänster där det finns åldersbegränsningar.

EU har också tagit fram en uppförandekod mot desinformation som har undertecknats av ett antal onlineplattformar. Dessa plattformar är skyldiga att varje år rapportera om sina åtgärder i arbetet med att bekämpa desinformation. Kommissionen har inlett flera formella förfaranden gentemot onlineplattformar för misstänkta brott mot DSA, exempelvis kopplade till skydd av minderåriga. Så sent som i oktober 2025 gjorde kommissionen ett preliminärt konstaterande att Tiktok och Meta åsidosatt olika skyldigheter enligt DSA, som att göra det enkelt för användarna att anmäla olagligt innehåll.

Mycket återstår att göra för att skydda yttrandefriheten men också för att motverka desinformation och inte minst kränkningar på nätet.

Herr talman! Hur långt ska grundlagsskyddet i offentlighetsprincipen sträcka sig? Är det rimligt att kriminella ska kunna ringa in lämpliga offer genom uppgifter som ligger lätt tillgängliga via söktjänster på nätet, som bilregistret eller adressregister kopplade till personnummer, telefonnummer, ålder och civilstånd? Nej, det är inte rimligt. Därför har regeringen låtit utreda grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter.

Utredningen föreslår att det befintliga undantaget i mediegrundlagarna för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter. Betänkandet har remissbehandlats. Då rättsläget är oklart vill regeringen nu utreda möjligheten att reglera via vanlig lag utan att ändra grundlagarna.

I andra änden av detta spektrum ligger bakgrundskontroller av anställda. Det är ju redan obligatoriskt med bakgrundskontroll av personer som ska arbeta med barn och unga, men förpliktelsen gäller inte sådana som ska jobba inom andra utsatta områden, såsom äldreomsorgen. Det finns inte heller någon regel om uppföljning av eventuella domar som fälls under en pågående anställning.

Den senaste tiden har det kommit förfärliga berättelser om hur äldre kvinnor blivit sexuellt ofredade eller rent av våldtagna av omsorgspersonal. Ingen av oss vill att våra barn eller vår gamla mor ska skötas av personer som tidigare har dömts för sexuella övergrepp. Det är därför bra att regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka möjligheten att göra bakgrundskontroller i både offentlig och privat verksamhet inför och under anställning.

Herr talman! Våra grundlagar har med rätta väldigt stor tyngd. Det finns goda skäl till att vi i riksdagen har fattat ett vilande beslut om att göra det svårare att förändra eller upphäva grundlagar. Men det är också viktigt att vara öppen för att förändringar kan vara nödvändiga när tiden och samhällsutvecklingen förändrar landskapet.

Det fanns sannolikt inte i lagstiftarnas föreställningsvärld att offentlighetsprincipen skulle kunna användas för att kartlägga privatpersoners ekonomi och ringa in potentiella brottsoffer på det sätt som vi har sett på senare år. Lika lite kunde man ana att barn via ständigt närvarande mobiltelefoner skulle utsättas för systematisk mobbning, kränkningar och utpressning till sexuellt utnyttjande i skolan eller i hemmets trygga vrå genom olika nätchattar som inte lämnar barnet i fred ens efter föräldrarnas godnattkram.

Dessa exempel visar varför det är så viktigt att hela tiden ha en levande diskussion om var gränserna ska dras och när det är dags att göra justeringar i lagstiftningen. Det är viktigt för våra barns och våra äldres skull och för alla som riskerar att utsättas för nätbedrägerier och utnyttjande under yttrandefrihetens, tryckfrihetens eller offentlighetsprincipens täckmantel.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)